Den svenske vd-n håller inte måttet

Schweiziska Heliane Canepa, vd i Nobel Biocare sedan 2001, har väckt uppståndelse i Sverige. Hon har skruvat upp tillväxtmål och marginaler och har flyttat bolagets juridiska hemvist till Schweiz för att sänka skatten. Hon har inte mycket gemensamt med Telias Anders Igel eller Skandias Lars-Eric Petersson och hon agerar inte som vi svenskar är vana vid. Men vi får vänja oss, för rekryteringsbasen i svenska bolag är på väg att breddas.

Bara det senaste året har fyra stora svenska börsbolag fått en utländsk vd. Senast var det en skotte, Tom Johnstone, som tillträdde i anrika kullagertillverkaren SKF. Förra året tog styrelseledamoten Jürgen Dormann över ABB efter att asbest- och skuldkrisen vuxit två svenskar, Göran Lindahl och Jörgen Centerman, över huvudet. I Cloetta Fazer hände det som är vanligast, en utländsk vd kommer in efter en gränsöverskridande fusion. Skanska internrekryterade i höstas amerikanen Stuart Graham.

Det är egentligen inte konstigt att vi ser fler utländska chefer ta plats i de svenska chefsstolarna. Det märkliga är att det inte skett förrän nu. Stora svenska bolag har länge varit internationella i bemärkelsen att deras största marknader ligger utomlands. Det nya är att det utländska ägandet ökar, genom fusioner, köp över börsen och riskkapitalmarknaden. Därför är det först nu, när det utländska inflytandet ökar i bolagen, som rekryteringsbasen breddas på allvar. De utländska nätverken håller på att bli en maktfaktor i svenska bolag.

– På 1980-talet var rekryteringen ofta lokal, västkustbolag rekryterade på västkusten etc. Nu är gränserna öppnare och ledarskapet mer internationellt och då blir även rekryteringen internationell. Samtidigt kommer allt mer utländskt kapital in i svenska bolag och då ökar utlänningarnas inflytande över chefstillsättningen och ledarstilen, säger Lars Lindquist, vd för rekryteringsfirman Fairchild International i Sverige.

Andra rekryterare vittnar också om att det tidigare ofta var praxis att man höll sig inom Norden när man rekryterade toppchefer till svenska bolag. En större rekryteringsbas gör det nu tuffare för svenskarna att ta sig upp till den absoluta toppen.

– I dag är uppdragsgivaren antingen helt neutral till vilket geografiskt område vi letar i eller positiv till att området ut-ökas. Målet med en rekrytering är att få den som har bäst profil, ofta oavsett nationalitet. Det innebär att det blir hårdare konkurrens för svenskar i ledande positioner, både för dem som stannar i Sverige och för dem som vill ut i världen, säger Monica Lagercrantz, ansvarig för Heidrick & Struggles i Sverige.

Samtidigt är det sannolikt att utländska toppchefer i svenska bolag väljer medarbetare ur sina egna nätverk. Det gör att fler utlänningar tar plats i svenska bolag och att potentialen för svenskarna på sikt kommer att minska.

– Det är naturligt att man väljer personer som man delar värderings- och språkgrund med. Om allt annat är lika tenderar en amerikan att välja en amerikan till sin närmaste medarbetare, säger Glenn Basth Nilsson, vd för Horton International i Sverige.

Ett tydligt exempel på sådan ökad internationalisering är mediebolaget MTG. Där har den tyske vd-n Hans-Holger Albrecht nyligen förstärkt sin ledning med en ny operativ vd och även en ny vice vd. Ingen av dem är svenskar.

De flesta bedömare är också överens om att det är betydligt lättare för exempelvis en amerikan att flytta ut ett svenskt bolags huvudkontor än vad det är för bygdens son eller dotter. Risken för fortsatt huvudkontorsflytt ökar därmed under utländsk ledning. Och styrelseproffset Bernt Magnusson anser att rekryteringsgrunden för svenskar redan har tunnats ut genom den pågående huvudkontorsflytten från Sverige.

– När man letar ny vd tittar man normalt bland “tvåorna”, direkt under vd, i bolagen. Men dotterbolagiseringen av Sverige under de senaste 10-15 åren har inneburit att antalet svenska tvåor har reducerats enormt. När bolagens huvudkontor flyttar ut försvinner svenskarna. Det ser man i ABB exempelvis, det finns inga svenskar kvar där längre, säger han.

Bernt Magnusson räknar med att antalet svenskar i topposition i internationella storbolag fortsätter att minska.

– Vi har haft en svensk överrepresentation i ledningsskiktet i internationella storbolag, men med nuvarande trend håller det här på att jämnas ut. På 10-20 års sikt kommer vi bara att ha vår andel hög-re chefer i förhållande till folkmängden i Europa. Det innebär runt två procent, säger han.
Samtidigt kan det välkända svenska ledarskapet, baserat på dialog och samsyn, spädas ut och försvinna i processen.

– Det internationella ledarskapet kommer att bli allt tydligare även i svenska företag. Det innebär en tuffare, rakare stil där man tänker och kommunicerar i mer strikt företagsekonomiska termer. Det är bara resultatet som räknas, säger Glenn Basth Nilsson.

Det färskaste exemplet här är Skanskas nye vd, amerikanen Stuart Graham. Han har varit väldigt tydlig med att han inte tänker ändra strategi, bara agera snabbare.

– Amerikaner skjuter direkt medan svenskarna väntar och väntar och till slut missar målet, sade han i en intervju med Affärsvärlden strax efter det att han tillträdde i höstas.

Även när det gäller kommunikationen, som är en del av ledarskapet, finns det tydliga skillnader.

– Det finns en kultur i när och hur man informerar. Utländska ledare kommunicerar ofta mer rena fakta och bara sådant som de är skyldiga att förmedla. Jag tycker ofta att de missar att förmedla hela bilden, vilket påverkar aktiekursen och är negativt framför allt för de mindre aktieägarna, de stora skaffar sig alltid den information de behöver ändå, säger Glenn Basth Nilsson.

Ett problem som gäller kommunikationen är att den som inte har svenska som modersmål riskerar att hamna vid sidan av den mediala scenen, vilket drabbade SAS danske vd Jörgen Lindegaard. Han hamnade helt i skuggan av bolagets förra vice vd Marie Ehrling. Hon blev den som svenska medier intervjuade mest, delvis för att svenska journalister lättare kunde prata med henne.

Samtidigt som det här scenariot ser tufft ut talar mycket till svenskarnas fördel, vi är anpassningsbara och vana vid internationella miljöer sedan generationer. Och trenden med global rekrytering gäller inte bara i Sverige, utan också i andra länder. I brittiska Vodafone utnämndes nyligen en amerikan med indiskt ursprung till ny vd.

– Vi har inget val annat än att delta i den här internationaliseringen och även om det blir sämre på kort sikt blir det bättre på lång sikt. Svenskar har ett bra globalt affärstänk som ökar förutsättningarna för att de ska kunna hävda sig, säger Glenn Basth Nilsson.Svenska börsbolag med utländsk vd
ABB – Jürgen Dormann (Schweiz)
Astra Zeneca – Tom McKillop (Storbr.)
Cloetta – Karsten Slotte (Finland)
H&M – Rolf Eriksen (Danmark)
MTG – Hans-Holger Albrecht (Tyskland)

Nobel Biocare – Heliane Canepa (Schweiz)
Kaupthing – Sigurdur Einarsson (Island)
Perbio Science – Leland Foster (USA)
SAS – Jörgen Lindegaard (Danmark)
Skanska – Stuart Graham (USA)

SKF – Tom Johnstone (Storbritannien)
Stora Enso – Jukka Härmälä (Finland)
Tieto Enator – Matti Lehti (Finland)
Utländska vd-ar som slutat:
Atlas Copco – Giulio Mazzalupi, pension
Nordea – Thorleif Krarup, privata skäl

vid sidan av börsen
Svenska Ikea – Kerri Molinaro (USA)
Karolinska Sjukhuset – Maj-Len Sundin (Finland/Norge)
Saab Automobile – Peter Augustsson är vd men tappar makt till vice vd tillsatt av GM, Greg Deveson (USA).
SEB:s dotterbolag Enskilda Securities-
Tom Vidar Rygh (Norge) tar över.
Pharmacia Upjohn – avnoterat i Sverige, har haft utländska vd-ar i många år.