Den problematiska återbäringen

SPP:s återbetalning (återallokering) av 75 miljarder kronor ärnaturligtvis något som är positivt för företagen. Det samladebörsvärdet bör ha stigit med ett par procent. Men det har kommitmalört i bägaren. Det är som det gamla talesättet om att högsta vinstenofta vållar bekymmer för mottagaren. Som vanligt är det skatten somställer till problem. I vissa fall kan företag få besvärligalikviditetsproblem. För SPP gäller det samtidigt att bli av medett överskott som nästan börjat skena.Återbetalningen sker inte kontant, utan ska användas förframtida premieinbetalningar. Det är fråga om en värdetillväxt iSPP:s fonder som medfört en överkapitalisering med 100miljarder, av vilka 75 miljarder ska återföras till företagensom därmed under kanske 6-7 år framöver slipper att betalapremier.

Kontant går inte

75 miljarder kan inte delas ut kontant. Då skulleutförsäljningar från SPP sänka både börsen ochfastighetsmarknaden. Dessutom är de flesta företag inteintresserade av kontanter. Det räcker att värdet finns.Ett av problemen är att redovisningsrådet anser att dentilldelade återbäringen ska tas upp som en tillgång när den blirkänd. SPP har skickat ut meddelanden om de enskilda företagensandelar, och en del företag har också redovisat den nyatillgången i delårsrapporter.

Ska beskattas

Enligt skatterättsnämnden ska därmed beskattning utlösas förhela beloppet. Eftersom företagen inte får ränta blir detdiskonterade nuvärdet omkring 60 miljarder och skatten maximaltomkring 17 miljarder, i praktiken antagligen mindre. Första åretverkar det dock bli bara skatt, medan avgiftsminskningen kandröja.Eftersom tillgångarna inte kan utnyttjas kommer en del företagatt få likviditetsproblem. Samtidigt innebär ändååterallokeringen en kraftig vinstökning. Det är ju denna somutlöser beskattningen.

Arbetsgivaravgifter

Ett annat skatteproblem, kanske ändå större, är att återbäringav premier inte föranleder någon återbetalning av dearbetsgivaravgifter som har betalats. Här var skatterättsnämndenoenig. Ett argu- ment kan vara att det inte är premier somåterbetalas utan fondernas avkastning.Experter som Affärsvärlden talat med anser dock att både deformella reglerna och principerna är klara. Återallokeringeninnebär en tillgång som ökar vinsten och därför utlöser beskatt-ning. En tycker att SPP har skött frågan klantigt.I inkomst av näringsverksamhet, som termen lyder, har man aldrighaft någon kontantprincip, alltså att beskattning sker först närman fått pengarna i handen. Det är till exempel vanligt att ettföretag tvingas skatta för en försäljning trots att man gettkredit och får pengarna långt senare.

Snabbare besked

På SPP medger man att man, sett i efterhand, kunde ha handlagtsaken på ett bättre sätt. Man säger sig dock mycket noggrant hautrett frågan.Myndigheterna har tagit orimligt lång tid, 8-10 månader, på sigför att ge besked, vilket enligt SPP är huvudorsak till denrådande osäkerheten.Myndighetsbeskeden om redovisning och beskattning är dessutomdiffusa och svårtolkade, hävdar SPP, som anser att företagentills vidare inte behöver redovisa eller ta upp pengarna tillbeskattning. Saken kompliceras ytterligare av attkonkurrensverket ska ta ställning till frågan om medlen kananvändas till andra försäkringar än de som är obligatoriska iSPP. Eventuellt kan det beskedet dröja ytterligare något år omkonkurrensverkets beslut förs till marknadsdomstolen. SPP skadessutom överklaga skatterättsnämndens beslut i regeringsrätten.För företagen innebär det dock ett risktagande att inte ta upppengarna till beskattning. Det kan utlösa skattetillägg.

Facklig kritik

En källa till problemen kan vara att SPP:s styrelse ärpartssammansatt. Från fackligt håll har man haft invändningarmot en rak överföring till företagen. Detta har bland annat letttill att de återförda medlen inte tillförs någon avkastning. Meni stället byggs det upp nya framtida överskott.Det bästa hade varit att överföra pengarna långt tidigare, innanöverskotten blivit så stora. Problemet tycks ha varit att nåenighet i styrelsen. När beslutet om återbetalning presenteradesi våras gällde det 65 miljarder, nu är det redan 75 miljarder.Återbetalningen kan också få samhällsekonomiska effekter. Ökadevinster kan påverka både företagens investeringar ochlöneförhandlingarna. Om skatteinbetalningarna blir stora kan detbli fråga om först åtstramning, därefter oönskad stimulans närkonjunkturen blivit starkare och lönekraven växer.