Den gäckande skatten

Skattepolitiken är vid sidan av EMU det viktigaste området därregeringen verkar obeslutsam eller söker hemlighålla sinaavsikter. Statsrådstrion Åsbrink, Rosenberg och Sahlin harargumenterat för att det måste löna sig att arbeta.Men vänsteropinionen tycker annorlunda. Socialdemokraterna harbetonat att skattesänkningar ska användas för att öka rättvisanoch jämlikheten, vilket kanske inte främst skulle ge effekt påarbetsviljan. Regeringen har träffat de andra partierna för att diskuteraskattepolitikens framtida inriktning. I den första träffen förejul redogjorde de andra partierna för sina ståndpunkter, mentypiskt nog inte socialdemokraterna.Statsminister Persson har i SvD sagt att han tror att utrymmetför skattesänkningar fram till nästa val i bästa fall blir 50miljarder och kanske smälter ihop till bara 25 miljarder. Idecemberprognosen skrev regeringen ned budgetöverskottet mednågra tiondelars procent av BNP så att det uppsatta budgetmåletöverträffas med bara omkring 10 miljarder kronor i år och 20miljarder år 2001, men nästan inte alls år 2000.Det verkar alltså vara svårt att få ihop till en nämnvärdskattesänkning utan nya besparingar, eller att rucka på målet om2 procent av BNP i budgetöverskott. Ett alternativ är att räknamed dynamiska effekter, men det gillar ju inte statsministern,även om minst 75 procent av ökad tillväxt går till statskassan.Göran Persson har sagt att han helst ser skattelättnader för demsom tjänar omkring 14.000 kronor i månaden. I intervjun i SvDvill han också ha strategiska skattesänkningar och enöverenskommelse om kapitalskatten.

Höjt avdrag

Det man kanske kan räkna med är en höjning av grundavdraget,vilket främst skulle gynna låginkomsttagare men kanske ocksåstimulera folk att söka arbete. Det kan bli fråga om ettförvärvsavdrag, alltså ett avdrag bara på inkomster av tjänst.Enligt en ännu inte publicerad undersökning av Industriförbundetär för övrigt det genomsnittliga grundavdraget dubbelt så högt iövriga Europa som i Sverige.Även finansministern tror att det av internationella skäl kanbli nödvändigt att sänka kapitalskatten. En gissning är att mansänker skatten på kapital, och därmed på rea-vinster, från 30till 20 procent, vilket även v och mp kan tänka sig. Poängen äratt detta inte kostar så mycket i budgeten, eftersom samtidigtavdragsrätten för lån minskas.Kanske villaägarna måste kompenseras en del genom förändring avfastighetsbeskattningen, som tillfälligt är låst i väntan på nyaregler. Samtidigt har de dock gynnats av den nedgång i räntornasom skett.Om kapitalbeskattningen sänks får antagligen dubbelbeskattningenvara kvar. Från regeringen hävdas att dess avskaffande skullekosta 10 miljarder. Summan är överdriven, men budskapet verkarvara att brist på pengar sätter stopp. En svår fråga är omregeringen vågar avskaffa förmögenhetsskatten, som många andraländer har gjort.