Den gäckande e-skatten

E-handelsbolag utanför EU lär rusa för att registrera sig i Luxemburg om EU-kommissionens förslag till ändring av sjätte momsdirektivet går igenom. Förslaget läggs fram under våren, troligtvis i maj.

EU-kommissionen vill utjämna konkurrensen mellan e-handelsbolagen. Nu gynnas e-handelsbolag i länder utanför EU, på bekostnad av bolag inom EU, när det gäller försäljning av varor som levereras elektroniskt. Musik som laddas ner från nätet är ett exempel.

Om man köper en produkt som levereras elektroniskt så jämställs den med en tjänst, vilket betyder att säljarlandets moms gäller. USA har ett annat system som innebär att amerikanska varor som säljs och levereras på elektronisk väg är momsfria – och billigare för konsumenten.

Enhetsmoms

EU-kommissionens väntade förslag går ut på att företag i länder utanför EU måste registrera sig i ett EU-land för e-handelsförsäljning av elektroniska varor/tjänster inom unionen. Det landets moms kommer då att gälla för bolagets nätförsäljning inom hela EU. Huvudregeln när det gäller moms på varor är annars att det är mervärdesskatten i köparens land som gäller.

En inte alltför vild gissning är att det kommer att bli kö till registrering i länder med låg moms, såsom Luxemburg där den är 15 procent. Det kan jämföras med Sveriges och Danmarks moms på 25 procent, vilket är högst inom EU.

Än så länge står de digitala överföringarna inte för någon större volym, men de växer rejält.

Ett angränsande problem är att e-handelsföretagen i allt större utsträckning flyttar och etablerar sig i andra länder än Sverige, för att undvika den höga svenska momsen, menar Stefan Fölster, chef på Handelns Utredningsinstitut. Det gäller företag som sysslar med digital överföring av musik, spel och programvara. Utflyttningen kan bli ett stort problem, menar Stefan Fölster, men påpekar att utflyttning i kanske ännu högre grad beror på de höga kapitalskatterna.

“Svenska näthandelsbolag har en klar konkurrensnackdel, jämfört med utländska internetbolag,”, säger Tomas Karlsson, skattejurist på Ernst & Young. “Det nuvarande momssystemet vid handel med tjänster över internet bör tas bort och ersättas med ett system som är anpassat till den nya verkligheten. Dagens system funkar dåligt på nätet och är svårt att kontrollera. Momssystemet idag bygger på en verklighet som fanns för 25 år sedan”.

Att momsen försvinner är dock knappast troligt, vare sig på fysiska varor eller tjänster på nätet.

“Att momsbefria e-handeln vore samma sak som att momsbefria postorderförsäljning från Borås”, säger Stefan Jönsson, politisk sakkunnig på Finansdepartementet.

Svinn

Den totala e-handeln uppgår till drygt en procent av den svenska detaljhandelns omsättning, enligt Handelns Utredningsinstitut. Det motsvarar drygt tre miljarder kronor om året. Dessutom tillkommer omkring en miljard kronor i inköp från utländska sajter, enligt HUI. Dessa inköp borde, rent teoretiskt, generera momsintäkter på 250 miljoner kronor till staten. Men en del försvinner på vägen.

Dels är utländska e-handelsbolag, främst utanför EU, inte alltid medvetna om att de ska betala moms i t ex Sverige, om köparen bor där. Dels kan det vara att köparen har missat att redovisa momsen. Köparen ansvarar för att moms ska betalas in, vid import av varor från länder utanför EU.

Tilläggas bör att tullen givetvis gör viss kontroll. Hur stort svinnet är är svårt, för att inte säga omöjligt, att beräkna.

“Nu är det begränsat, men när e-handeln ökar kan det bli större intäktsbortfall”, säger Stefan Fölster.

I USA är situationen helt annorlunda. Det är bara e-handelsbolag som också har fysisk närvaro i staten i form av t ex en butik, som betalar moms på sin internetförsäljning. Skattefriheten har funnits sedan 1998 och sträcker sig i ett första skede till och med oktober nästa år.

Debatten om skatt på nätet har varit en het potatis i USA.

I förra veckan misslyckades den så kallade Advisory Commission on Electronic Commerce, med att nå en uppgörelse om nätskattens vara eller inte vara. I slutet av april ska kommissionen ge sitt utlåtande till kongressen. Det är osäkert om det kommer att förbli skattefrihet för e-handelsbolag som inte har någon fysisk etablering i samma stat.

Vem kollar?

Vad betyder det för konsumenterna om EU-kommissionens väntade förslag får gehör hos Europarådet? Troligtvis inte så mycket, om man ser till priset på varan.

Men utvecklingen kan påskynda en harmonisering av mervärdesskatterna inom EU. Det kan åtminstone vara ett argument för de som förespråkar en skattesamordning på detta område. Idag varierar medlemsländernas moms mellan 15 och 25 procent, Azorerna och Madeira undantaget.

Det finns risk för att kommissionens förslag mest blir ett slag i luften. För hur ska man kunna kontrollera transaktioner på internet och i vilket land en viss internetadress finns? Och vilka är sanktionsmöjligheterna mot de bolag som inte följer spelreglerna? EU-kommissionen har ett tufft jobb framför sig.