Den demokratiske kapitalisten

I ett oföränderligt samhälle vet alla sin plats, ungefär som att cellerna i våra kroppar tillhör sina givna organ. Vissa är muskelvävnad, andra tillhör lever, njurar eller är nervceller. Men det går inte att byta arbetsuppgifter.

I det öppna och föränderliga samhället är däremot allt möjligt. Här kan varje individ själv bestämma sitt öde. Allt som krävs är en smula målmedvetenhet och tur. I det öppna samhället låter man verkligheten definiera kartan och inte tvärtom.

Men det öppna samhället hotar ständigt att stelna om lögner och dogmer får ersätta fri debatt. Det är det som hänt i totalitära stater, och det är det som hände när president Bush och hans “krig mot terrorismen” fått hållas, hävdade miljardären, finansklipparen och filosofen George Soros.

George Soros föddes 1930 i Budapest som György Schwartz. Hans far var en sekulariserad judisk jurist med ett stormigt liv bakom sig, och han berättade ofta om sina äventyr för sonen. Som om hur han under första världskriget hamnat som krigsfånge i Sibirien, men lyckats fly. Tillsammans med några medfångar byggde han en flotte och seglade i väg utför närmsta flod.

Men vad fadern då inte visste var att alla Sibiriens floder flyter norrut. Snart befann han sig uppe i Arktis, och insåg att om han inte snarast vände om skulle han frysa ihjäl. Som tur var hade nu ryska revolutionen brutit ut, och i det allmänna kaoset lyckades pappa Soros på slingriga vägar ta sig tillbaka hem till Ungern.

Unge George undervisades därför i geografi och annat nyttigt för att inte upprepa faderns misstag.

1944 ockuperades Ungern av Nazityskland, och judedeportationerna började. Pappa Soros hade emellertid i god tid försett sin familj med falska papper, och kunde rida ut nazismen utan större problem. “Tvärtom”, skrev George Soros senare, “så var det en riktigt spännande tid.”

Värre blev det när Ungern hamnade bakom den hermetiskt tillslutna järnridån. Men pappa Soros var en stor globalist och ivrare för världsspråket esperanto, och 1947 fick han tillstånd att skicka unge George på en esperantokongress utomlands. George begav sig omedelbart till England och skrev in sig vid London School of Economics.

En av hans lärare var Karl Popper, filosof och företrädare för positivismen. Popper ansåg att samma vetenskapliga metoder som varit så framgångsrika inom naturvetenskaperna också skulle användas inom ekonomin och samhällsvetenskaperna. Poppers eget bidrag till det hela var teorin om falsifiering – det går aldrig att bevisa att en vetenskaplig teori är sann, men det räcker med ett enda misslyckande för att bevisa att den är falsk.

Den liberala ekonomiska teorin sa att om bara marknaden fick verka fritt skulle utbud, efterfrågan och pris komma i balans. Allt skulle sköta sig självt.

– Fullständigt fel! sa Soros. Liksom fysiken har även ekonomin och samhällsvetenskaperna sin egen osäkerhetsrelation. Fast värre. Aktörerna på marknaden är inte – som inom fysiken – döda ting, utan tänkande varelser som påverkar och härmar varandra. Resultatet blir inte balans, utan ideliga upp- och nedgångar. Det är lätt att tjäna pengar på spekulation så länge vi har en “boom-and-bust”-ekonomi där sanslösa börsuppgångar avlöses av finansiella kriser. Det gäller bara att vara först i kön när drevet går, och först att byta häst när det börjar gå utför.

Beväpnad med dessa idéer reste George Soros till USA och tog jobb som finansmäklare. Snart hade han tjänat ihop en bra slant och kunde sätta upp “Quantum fund” – en hedgefond som handlade med optioner och finansiella derivat av skilda slag, och därför kunde tjäna pengar inte bara när börsen gick upp utan också när den gick ner.

Efter ett jätteklipp 1992, då det engelska pundet tvingades till devalvering, blev Soros mångmiljardär. Vinstpengarna placerade han i “Open Society Fund” med uppgift att stödja dissidenter och främja ett öppet samhälle i framför allt Östeuropa. På 1990-talet var Soros fonder de enda som stödde kultur, demokrati och nytänkande i forna Jugoslavien, och hans stöd bidrog till att Sarajevo klarade belägringen under Bosnienkriget.

I dag är George Soros 79 år, och kan tyckas ha spelat ut sin ekonomiska och politiska roll. Men hans “Central European University” i Budapest kommer att för lång tid framåt förse de östeuropeiska regeringskanslierna med välutbildade tjänstemän i hans anda.

Hans böcker, där han lägger ut texten om världsekonomins brister och det öppna samhället, är mer än läsvärda.

*Kaianders Sempler, journalist och medarbetare i tidningen Ny Teknik, skriver

en krönika i Affärsvärlden varje vecka.