De tävlar om det stora it-lyftet

Det jäser av förväntan bland börsens it-konsulter. För första gången sedan bubblan brast 2001 så ökar företagen sina it-budgetar. Men vissa står bättre rustade än andra att möta uppgången - och det är inte nödvändigtvis konsulterna i A-laget.

Det våras för den svenska it-sektorn. Tecknen på en uppgång för it-konsulter och andra it-leverantörer blir allt starkare. Stigande vinster hos företagen tillsammans med en hyfsat stabil makroekonomisk utveckling i både Sverige och USA gör att bolagens it-chefer för första gången på länge kan lämna budgetmötet med ett litet leende på läpparna.

I it-branschen har det under en längre tid talats om ett uppdämt behov av investeringar hos kunderna efter åtstramningsåren. Nu syns de första tecknen på att denna förhoppning ska infrias.

– För första gången sedan 2001 så ökar nu företagens it-budgetar, men en stor del går till företagens interna kapacitet, säger Hans Werner på branschanalysföretaget Exido.

Exido står bakom It-barometern, en undersökning bland svenska företag och organisationer med mer än 200 anställda. Enligt Exido står urvalsgruppen för drygt 80 procent av efterfrågan på den svenska it-marknaden. Den senaste upplagan av It-barometern visar att företagens budgetar för 2004 som helhet beräknas öka med 4-5 procent, medan efterfrågan på produkter och tjänster stiger med två procent till runt 102 miljarder kronor.

Optimismen delas av amerikanska analysföretaget IDC som i en färsk rapport spår att den svenska it-marknaden återhämtar sig rejält från och med 2005 och därefter uppvisar en genomsnittslig tillväxt på 4,8 procent årligen till och med 2008.

Beskedet är givetvis välkommet för de börsnoterade it-konsulterna, som har en rad tuffa år bakom sig. Antalet har stadigt decimerats under krisåren genom konkurser, sotdöden eller uppköp. Om man dristar sig att jämföra aktiekursen bland dem som finns kvar med toppnoteringarna för några år sedan behövs i de flesta fall en logaritmisk skala.

Men även om läget nu ljusnar så är det inte alla som kan räkna med att få del av den växande kakan. Det är framför allt bolag med inriktning på sektorer som telekom och säkerhet som ligger bäst till just nu. Outsourcingmarknaden fortsätter också att växa medan prispressen är stor och efterfrågan fortsatt svag när det gäller timkonsulter. Det gör att en del bolag lyckas surfa högre på uppgången än andra.

Hur skiljs då agnarna från vetet? Några noterade bolag som framstår som vinnare är Tieto Enator, HiQ och Sigma. Det verkar såväl de flesta branschanalytiker som insiders vara överens om.

– Om man gjorde skapligt rätt under neddragningarna och fokuserade på rätt saker så får man det tillbaka nu, säger Sune Nilsson, vd Sigma.

– Sakta men säkert återhämtar sig marknaden och de som är specialiserade på någonting, som HiQ, klarar sig bra, säger Lars Stugemo, vd på HiQ.

Bland aktieanalytiker som följer branschen är också omdömet att bolag som HiQ med mycket exponering mot telekom tjänar på uppgången, även om åsikterna om huruvida bolaget är rätt värderat går isär.

Även sektorns regionala jätte, Tieto Enator får en extra skjuts. Det senaste året har det svensk-finska bolaget liksom HiQ lyckats växa organiskt med en vinstmarginal som tillhör branschens bästa.

Till Tieto Enators fördel talar fokus på telekom och bank och finans samt att man är stark inom outsourcing som växer så det knakar. På det området är Tieto Enator en av få spelare som kan konkurrera med de stora internationella bjässarna som IBM, Cap Gemini och HP.

– Marknaden fortsätter uppåt men det är ingen dramatisk utveckling. Men från att inte investera alls, utan bara ägna sig åt kostnadsbesparande åtgärder, så märker vi nu att kunder också börjar se framåt, säger Åke Plyhm, vice koncernchef för Tieto Enator.

Överlag är branschen överens om att priserna slutat falla men någon rask uppgång är det få som hoppas på bland leverantörerna. Kunderna gör dessutom sitt bästa för att hålla emot. Efter det sena 1990-talets stora it-investeringar är det många kunder som har lärt sig läxan att dyra it-satsningar inte sällan slutar i besvikelse. Försiktigheten är stor när det gäller nyheter och kunderna väljer hellre standardlösningar än helt skräddarsydda system.

Kostnadsmedvetenheten har ökat rejält och jakten på varje krona hos i synnerhet större kunder är intensiv. På Telia Sonera slöt man i början av året att ramavtal med ett trettiotal konsulter på den nordiska marknaden.

– Vi ville låsa avtalen på den prisnivå vi har nu under två år eftersom det finns en tendens att det kommer att bli en viss prispress uppåt. Eftersom telekombranschen pressar priserna är det naturligt att vi också ställer samma krav på våra underleverantörer att sänka sina priser, säger Ingmar Jonsson, it-chef på Telia Sonera.

Att prispressen är hård och att många av it-tjänsteleverantörerna på börsen fortfarande är pressade syns tydligt i siffrorna. Trots att it-konsulterna på börsen i genomsnitt har ökat sin personalstyrka med 11 procent under det senaste året och omsättningen (inklusive förvärv) har ökat med 12,5 procent så var vinstmarginalen ändå bara magra 4 procent före skatt under första halvåret 2004.

– Makten ligger fortfarande hos köparna även om priserna stabiliserats. Kunderna har blivit mycket duktigare. Man vänder sig rutinmässigt till flera leverantörer och spelar ut dem mot varandra, säger Hans Werner på It-barometern.

Flera it-bolag har också varit tvungna att ta in nya pengar i år för att stärka kassorna. Det gäller bland annat Framfab med 164 miljoner kronor och Mandator med 109 miljoner kronor.

Ett tecken på att ljusare tider trots allt är på väg är att många av it-konsultbolagen har börjat anställa på nytt. Även om det till en del handlar om att ersätta personal som har försvunnit genom naturlig personalomsättning så märks en vilja att åter växa organiskt.

Det finns flera områden som växer betydligt snabbare än andra. Ett sådant är säkerhetssektorn. Analysföretaget idc räknar med att investeringarna i säkerhet växer tio procent snabbare än övriga it-marknaden. It-barometern spår att säkerhetssektorn växer 10 procent 2004.

Bland kundkategorierna går den privata sektorn starkare än den offentliga, där satsningen på 24-timmarsmyndigheten ännu inte gett några effekter på efterfrågan. Telekom och vissa delar av industrin står för mycket av uppsvinget medan bank och finans ännu ligger lågt. Där tror många dock att det kan börja röra på sig under 2005 på grund av att bankernas kärnsystem är mycket åldersstigna. TietoEnator sysselsätter runt 2 000 personer inom den sektorn och skulle få en rejäl skjuts om bankerna börjar investera igen.

Fenomenet med outsourcing finns på nästan allas läppar och är ett av de marknadssegment som växer allra snabbast. Runt 40 procent av företagen har i dag outsourcat någonting. Förra året växte outsourcing med 12,5 procent enligt IDC, medan andra delar av marknaden föll. Om några år kan outsourcing stå för halva marknaden för it-tjänster.

De internationella bjässarna som IBM och HP har hittills tagit de flesta stora kontrakten med multinationella företag som Ericsson och Tetra Pak. I synnerhet Tieto Enator men också WM-data gör mycket outsourcing på framför allt nordisk basis. Trenden att allt fler medelstora och mindre företag också börjar outsourca gynnar främst de stora nordiska spelarna, men lite mindre konsulter har också möjligheter på lokal nivå.

En effekt av ökad outsourcing är att marknaden krymper för andra företag. Den som kniper kontrakten gör vanligtvis rätt mycket av jobbet självt och en konsult som tidigare kanske levererade direkt till kunden måste nu gå via en konkurrent.

– Mindre bolag löper stor risk att bli av med kunder till bolaget som tar hem outsourcingen, säger Nils Molin, analytiker på IDC i Stockholm.

Ett bolag som känner av detta är det sammanslagna Proact/Dimension som tappat kunder när stora bolag tagit över drift och utveckling av it. Mindre konsultbolag utan klar profil eller nisch på marknaden kläms också sakta men säkert i den här processen som krymper den tillgängliga marknaden.

Bolag som AccandoFrontec och Know It har fått en skjuts som delvis kan bero på att de ligger tidigt i en uppgångscykel. Det går helt enkelt snabbare för beställare att komma till skott med mindre projekt som gynnar den typen av bolag än större utvecklingssatsningar. På lite längre sikt kläms de dock av den ändrade marknadsstrukturen.

En del konsultbolag är också underleverantörer till stora leverantörer som IBM eller SAP. Detta gäller till exempel Resco och Connecta. Än så länge fungerar detta bra och marginalerna hör till de bättre i branschen. Men på lite sikt menar bedömare att risken är stor att marknaden rycks undan när de stora konkurrenterna väljer att, och kan, göra allt mer själva. Med priset kan de sedan oftast också övertyga kunden.

Pressen på de mindre och medelstora konsultbolagen syns tydligt i konsoliderings- och utslagningstrenden som sakta men säkert minskat antalet it-konsulter på börsen de senaste åren. Under året har Proact tagit över Dimension och Sigma slukat RKS. Bland de större aktörerna är uppköpsintresset också stort. Både Tieto Enator och WM-data deltar aktivt i konsolideringen i Norden och har fått konkurrens av jättar som amerikanska IBM och CSC.

I augusti flyttade IBM fram positionerna genom köpet av danska Maersk Data och DM data med sammanlagt 3 700 anställda. Därmed har över 11 000 anställda i den nordiska it-konsultbranschen fått nya arbetsgivare det senaste året.

Allt talar för att utvecklingen fortsätter. Enligt Know it:s vd Anders Nilsson så är det är extra mycket snack i branschen om olika typer av samarbeten eller affärer just nu. En klar ökning sedan förra hösten.

– Det tillhör vardagen att prata strukturaffärer, säger han.

Frågan är vilka som bli kvar.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.