De svenska hushållens förmögenhet steg kraftigt

Hushållens nettoförmögenhet ökade under det fjärde kvartalet med 824 miljarder kronor (+4,3%) och uppgick vid utgången av kvartalet till 19 778 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med drygt 896 miljarder kronor till 24 487 miljarder kronor. Den största orsaken till uppgången är kraftigt stigande aktietillgångar (+5,2%). Hushållens nysparande uppgick till 124 miljarder kronor och är det enskilt högsta nysparandet under ett fjärde kvartal i Sparbarometerns historia.

“2020 avslutas med rekordnivåer för hushållens förmögenhet, både brutto och netto. Det är mycket anmärkningsvärt med tanke på hur året präglats av pandemi, restriktioner och negativ tillväxt. Men både aktiemarknaden och bostadsmarknaden har gått oerhört starkt, vilket förklarar den stigande förmögenheten. Samtidigt måste man komma ihåg att skillnaderna mellan olika hushåll är stor och att alla inte fått del av den starka utvecklingen”, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson.

Under det fjärde kvartalet ökade hushållens skulder med 73 miljarder kronor (1,6%). Det är en högre ökningstakt än både föregående kvartal (1,3%) och motsvarande kvartal föregående år (1,3%). På årsbasis steg ökningstakten (5,7%) för sjätte kvartalet i rad från bottennivån på runt 5,1%. Studielånen ökade med 1,9% och konsumtionslånen med 0,8%. Övriga lån ökade med 0,8% och bostadslånen med 1,7%. Bostadslånen står för nästan 80% av hushållens samlade skulder.

“De stigande bostadspriserna driver upp bostadslånen och är den största orsaken till hushållens stigande skulder. Samtidigt gör ju de stigande bostadspriserna att hushållens tillgångar också stiger, vilket kan göra det svårt att avgöra hur stort problem skulderna är. Just nu har vi den lite märkliga situationen att skulderna är rekordlåga i förhållande till tillgångarna men rekordhöga i förhållande till de disponibla inkomsterna”, säger Jens Magnusson.