De nya miljonärerna

Forskning och affärer hör inte ihop hette det förr. Så är det inte längre. Alltfler forskare vill bli entreprenörer och sätta sina uppfinningar på bolag. En viktig roll spelar det så kallade lärarundantaget, som innebär att universitetslärare har rätten till sina egna uppfinningar. Är idéerna tillräckligt intressanta går det numera också att hitta finansiärer.

Vinnare på börsen

Under senare tid har det skapats stora värden genom att bioteknikföretag blivit marknadsnoterade. Flera av de nya företagen har blivit vinnare på börsen. Grundarna har blivit rejält förmögna och gått förbi de flesta IT-miljonärer.

I topp förmögenhetsmässigt ligger personerna bakom Q-Med, börsnoterat i december i fjol, samt Pyrosequencing och Tripep, introducerade i somras.

Rikast är Bengt Ågerup. Hans innehav i Q-Med (49 procent) är i skrivande stund värt nästan 2 miljarder kronor. Ågerup har jobbat stora delar av sitt yrkesverksamma liv med hyaluronsyra, den kroppsegna substans som Q-Med bygger sin verksamhet på. Han var som forskningsansvarig på dåvarande Pharmacia med om att ta fram ögonoperationshjälpmedlet Healon, som blev en stor kommersiell framgång. Därefter gick han till ett amerikanskt bioteknikföretag, Biomatrix, grundat av ungraren Endre Balazs, mannen som gav Pharmacia idén att utveckla Healon. Efter tio år på Pharmacia och lika lång tid på Biomatrix blev Ågerup sin egen. 1995 patenterade hans bolag Q-Med en egenutvecklad teknik för att framställa hyaluronsyra. Det intressanta med denna teknik är inte bara potentialen inom det område som nu exploateras, att fylla ut rynkor och veck i ansiktet samt öka läpparnas volym. I djurförsök har Q-Med visat att framodlade stamceller, inkapslade i hyaulonronsyra, kan förmås att producera insulin. Om fortsatt forskning lyckas finns nytt hopp för diabetiker och stora vinster i utsikt för Q-Med.

Bakom Pyrosequencing står Pål Nyrén, professor i biokemi, och Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi, båda på KTH. Tillsammans med ett forskarlag har de tagit fram ett system för snabbanalys av DNA-prover. På det sättet kan den genetiska informationen i en DNA-molekyl läsas av, vilket är av stor vikt vid kartläggningen av generna och deras funktion. Uhléns tidiga upptäckter lade grunden till metoden och Nyrén gjorde för några år sedan det genombrott som fick den att fungera.

Fullföljer svensk tradition

Nyrén och Uhlén fullföljer en fin svensk tradition på området grundläggande instrument för världens läkemedelsforskning. Kemisten The Svedberg vid Uppsala universitet uppfann ultracentrifugen på 1920-talet och fick Nobelpriset 1926. Hans lärjunge Arne Tiselius uppfann elektroforesen och fick Nobelpriset i kemi 1948. Metoderna används för att skilja biokemiska substanser åt. Tiselius lärljunge Jerker Porath utvecklade flera metoder att separera biomolekyler och som lade grunden till de framgångar Pharmacia senare haft med sina biotekniska instrument för gelfiltering, kromatografi etc. I dag finns produkterna i företaget AP Biotech.

Även om Nyrén och Uhlén kanske inte kan räkna med något Nobelpris (Uhlén sitter för övrigt i kommittén som utser kemipristagarna) så kan de i alla fall glädjas åt sina kommersiella framgångar. Noteringen av Pyrosequencing i somras gör att Nyréns 12 procent och Uhléns 9 procent för närvarande är värda omkring 1 miljard kronor. Nyrén är på papperet rikare än en IT-guru som Jonas Birgersson, vars innehav i Framfab numera är lika mycket värt som Uhléns innehav i Pyrosequencing.

Anders Vahlne, vars virusforskning är grunden i Tripep, har inte blivit lika rik på sitt företag. Men värdet på hans innehav i Tripep har under hösten i alla fall pendlat kring 150-180 miljoner kronor. Vahlne är professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet. Hans affärsmässiga verksamhet startade 1986 med bolaget Syntello, som skulle utveckla diagnostiska reagenser. Senare bildades ett nytt bolag, Syntello Vaccine Developement, med syfte att utveckla ett prototypvaccin. Den verksamheten flyttades till USA i början av 1993 och fusionerades med ett amerikanskt diagnostiskaföretag. Resultatet blev Maxim, där Vahlne blev delägare. Men han misstrodde ledningen för Maxim och den inriktning företaget valde. Han lämnande Maxim 1996 och sålde sitt aktieinnehav. Om han inte gjort det hade hans förmögenhet varit betydligt större i dag.

Maxim satsade allt på ett inlicensierat cancermedel (Maxamine), byggt på en teknik som upptäckts av två forskare i Göteborg (Kristoffer Hellstrand och Svante Hermodsson) och en vaccinbärarteknik, också upptäckt av två svenskar (Jan Holmberg och Cecil Czerkinsky).Vahlne fick köpa loss den ursprungliga vaccinforskningen från Maxim för en dollar. Under utvecklingen av prototypvaccinet hade han identifierat en substans (GPG) med starkt hämmande effekt på HIV. Tripep bildades 1997 för att driva GPG-projektet vidare.

Forskarna i de något äldre bioteknikföretagen har haft en blandad värdeutveckling. Bäst har det gått för de forskare som lämnade Astra och bildade Medivir 1988, Bo Öberg och Nils-Gunnar Johansson. Kursen stod länge och stampade, men har lyft ordentligt i år.

Stora royaltybelopp hägrar

I de värdemässigt två största bioteknikföretagen, Maxim och Karo Bio, syns inte forskarna i ägarstatistiken. I Maxim har deras ägande spätts ut av alla emissioner. De svenska forskarna bakom bolagets två tekniker har rätt till royalty, baserad på försäljningen av färdiga produkter. Det kan bli betydande belopp om lanseringarna lyckas. I Karo Bio baseras forskningen på det arbete som professor Jan-Åke Gustafsson utfört vid Karolinska Institutets forskningspark Novum i Huddinge. Gustafsson äger 0,5 procent i Karo Bio, motsvarande drygt 20 miljoner kronor.

Några forskare har fått se sina innehav sjunka kraftigt i värde. Det gäller exempelvis Lars Hammarström, Bioras grundare. Hans innehav är bara värt cirka 10 miljoner kronor. Ronald Pero, mannen bakom Oxigene, har sålt delar av sina aktier. Det som finns kvar är värt nästan 40 miljoner kronor.