Juridik
De nya konkurrensreglerna – Advokaterna förklarar
Varför skapas de nya reglerna?
Konkurrensproblem har sedan länge uppmärksammats i samband med att offentliga aktörer är verksamma på konkurrensutsatta marknader. Problemen har i allmänhet sin grund i att myndigheten kan bedriva sin verksamhet utan risk för verksamhetens existens. Offentliga aktörer har alltså andra grundförutsättningar än privata aktörer. Skattefinansieringen kan till exempel möjliggöra för en kommun att bedriva viss konkurrensutsatt säljverksamhet trots att intäkterna inte täcker kostnaderna.
Vilka förfaranden kommer att kunna förbjudas med stöd av de nya reglerna?
Det är tyvärr inte så lätt att uttömmande svara på. Av regeringens proposition kan man dock dra slutsatsen att sådana beteenden som idag anses innefatta ett missbruk enligt konkurrenslagen också kan utgöra ett beteende som kan förbjudas med stöd av de nya reglerna. Det kan handla om till exempel underprissättning, det vill säga förenklat uttryckt priser som inte täcker kostnaderna för varan eller tjänsten, eller diskriminering.
Vilka problem finns det i de nya reglerna?
Regeringen anser att en uttömmande och tydlig beskrivning av de konkreta ageranden på vilka reglerna kan tillämpas skulle möta problem. Tydligen skulle en sådan beskrivning inte heller vara önskvärd. Regeringen tycker att detta skulle ”hämma en dynamisk rättstillämpning och rättsutveckling.” Vi har viss förståelse för att det i det aktuella lagstiftningsärendet är svårt – för att inte säga omöjligt – att uttömmande beskriva vilka förfaranden som kan träffas av reglerna. Det är dock inte helt tillfredsställande att regeringen, genom att framhäva ”dynamisk” rättstillämpning, försöker framhålla denna oförutsägbarhet som något positivt.
Varför är det ett problem?
Det kanske kan uppfattas som att vi slår in öppna dörrar, men vi tycker att det i och för sig hade varit bättre om det hade varit möjligt att på förhand avgöra vilka beteenden som kan komma att förbjudas med stöd av de nya reglerna. Av regeringens uttalanden kan man få uppfattningen att regeringen inte hade velat beskriva lagens tillämpningsområde ens om det hade varit möjligt, vilket är olyckligt sett i ett större perspektiv.
Vilka kommer omfattas av de nya reglerna?
Verksamhet som bedrivs i myndighetsform ska omfattas av reglerna. Även statliga och kommunala bolag kommer omfattas av särskilda konkurrensregler.
Varför statliga bolag?
Det är mindre klart. Att speciallagstiftning nu införs är inte ett resultat av att de statliga bolagens agerande har upplevts medföra konkurrensproblem som inte kan hanteras inom ramen för den befintliga konkurrenslagstiftningen. Man måste också komma ihåg att syftet med de nya reglerna är att komma till rätta med konkurrensproblem som kan uppstå på grund av att staten, kommuner och landsting kan bedriva verksamhet utan risk för verksamhetens existens. Den utgångspunkten stämmer som huvudregel inte för de statliga bolagen.
Vilka blir konsekvenserna av de nya reglerna?
När regeringen lämnade förslaget till riksdagen uttalade Konkurrensverket att reglerna kommer att ha en avhållande effekt. Enligt Konkurrensverket kommer kommuner och myndigheter som driver, eller planerar att starta, verksamhet som konkurrerar med företag på marknaden att i fortsättningen behöva tänka sig för noga. Att Konkurrensverket väljer att fokusera på de preventiva effekterna av lagen snarare än verkets möjligheter att med framgång driva domstolsprocesser kan uppfattas som taktiskt; det är av flera skäl klokt att försöka hålla tillbaka förväntningarna på Konkurrensverkets aktivitetsnivå när det gäller lagföring.
Hur användbara är de nya reglerna?
Reglerna innehåller svårigheter som inte ska underskattas. Det finns dock vissa indikationer på att de nya reglerna kommer att komma till användning. Inom vissa branscher har man under lång tid upplevt att offentlig näringsverksamhet orsakar konkurrensproblem, och det finns organisationer och företag som är angelägna om att pröva de nya reglernas effektivitet. Det som återstår att se är i vilken utsträckning domstolarna finner reglerna användbara.
nullnullnullnull
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.