De driver förändring i en trögrörlig matbransch

Jesper Jannesson och Christopher Jonsson lärde känna varandra under gymnasietiden i Helsingborg. Efter att de båda hade tagit universitetsexamen i ekonomi började det klia i entreprenörsfingrarna och de bestämde sig för att starta eget, i stället för gå den mer konventionella karriärvägen som anställd inom bank och finans. Deras första affärsidé var att skapa en digital marknadsplats där konsumenter kunde handla direkt från matleverantörer och producenter. De konstaterade snart att det var en lovande affärsmodell på papperet, men att den i praktiken skulle innebära en alltför krånglig och kostsam logistik. Genom sitt förarbete hade de dock fått en inblick i livsmedelsbranschen och gjort en upptäckt – att en stor del av butikernas och restaurangernas beställningar från leverantörer alltjämt sker analogt.

– Drygt en tredjedel av matbutikernas inköp görs utanför kedjornas stora centrallagersystem. Och den processen är riktigt manuell. Vi pratar penna, papper, telefon och fax. Där såg vi ett hål att fylla i marknaden, säger Jesper Jannesson, vd på och medgrundare av Stockfiller.

2015 grundades Stockfiller, vars verksamhet går ut på att tillhandahålla en digital plattform, där inköpare på matbutiker, restauranger och kaféer kopplas ihop med och kan handla från både stora och små matleverantörer. I stället för att manuellt kontakta varje leverantör var för sig, kan inköparen via systemet lägga en beställning som sedan skickas vidare till de registrerade leverantörerna. På det viset åstadkoms mer effektivitet och tydlighet i orderflödena, vilket sparar tid och därmed pengar.

– En framgångsfaktor för oss är att både köp- och säljsidan kan dra nytta av tjänsten. Inköparna får mer kontroll medan matleverantörerna kan hitta nya kunder, och båda sparar tid, säger Christopher Jonsson.

Stockfiller använder ett transaktionsbaserat betalningsupplägg, det vill säga att leverantörerna betalar en avgift för varje inkommen order medan köparen alltid kan lägga beställningar gratis. För en månadsavgift kan Stockfillers kunder även använda olika analysverktyg som ska underlätta ekonomiarbetet. Numera finns 500 stora och små matleverantörer registrerade i systemet som i sin tur används av 3 000 inköpande enheter från kedjor som Ica, Coop och Hemköp. Det tog dock ett tag innan kunderna började strömma in efter att tjänsten hade introducerats i september 2016.

– Det här är en ganska traditionell bransch där relationen mellan inköpare och leverantör har sett ut på samma sätt under lång tid. Man måste räkna med att förändring inte sker på en dag även om man tycker sig ha löst ett stort och tidskrävande problem, säger Jesper Jannesson.

Ökningen av kunder återspeglas i räkenskaperna. Enligt grundarna landade Stockfillers omsättning i fjol på närmare 3,5 miljoner kronor – en förbättring med runt 150 procent jämfört med året innan. Nu siktar bolaget, vars verksamhet delvis har finansierats av pengar från privata investerare och mindre svenska riskkapitalfonder, på att expandera utomlands. När klivet tas är inte helt klart ännu.

– Vi ser liknande strukturer mellan inköpare och leverantörer i livsmedelsbranscher i andra länder. Vårt system skulle passa i princip överallt och konsumenttrender ändras numera så snabbt att branschen letar efter nya sätt att möta dessa, säger Christopher Jonsson.

Tre frågor till Elin Oresten, ansvarig för Business Model Awards på Cordial

Vilka kriterier följer ni när ni utser årets affärsmodell?

– Vi letar efter en affärsmodell med en wow-faktor som har lyckats utmana en etablerad bransch eller logik. Priset delas ut i två kategorier: Årets affärsmodell för mer etablerade bolag och Årets uppstickare för unga bolag. Kriterierna (se till vänster) skiljer sig något beroende på vilken kategori som bolagen är nominerad i. Till exempel så vill vi se att affärsmodellerna för de etablerade bolagen verkligen flyger, vilket inte är ett kriterium för de unga bolagen där det mer handlar om affärsmodellens potential.

Hur har konkurrensen varit inför årets upplaga av tävlingen?

–Konkurrensen har som vanligt varit tuff. Det är många etablerade bolag i dag som är duktiga på att förnya sig och hittar möjligheter i nya teknik och förändrade regleringar. Vi ser också att detsamma gäller för nya bolag som kommer in och utmanar en hel bransch. Tekniken och digitaliseringen driver på nya och spännande affärsmodeller och det märks att det går snabbare och bättre för varje år när vi utvärderar de nominerade bolagen.

Vilken är i dag den största trenden ifråga om affärsmodeller?

–Det går att utläsa flera trender genom att kolla på framgångsrika affärsmodeller i dag. Som nämnt ovan är digitaliseringen en fortsatt katalysator för utvecklingen av nya affärsmodeller och bolag. Vi ser även ett ökat fokus på kundcentricitet och hållbarhet. Många bolag i dag vet att det är hållbara affärsmodeller med ett starkt kundfokus som kommer fortsätta vara relevanta i framtiden. När studenterna utvärderade de nominerade bolagen såg de även att många bolag är verksamma inom fintech, vilket verkar vara en fortsatt växande marknad som utvecklas i rask takt.

Kriterier för Årets  uppstickare

• Affärsmodellen förväntas ha en bra etablering på sin marknad

• Affärsmodellen behöver inte ännu ha bevisat sin livskraft på marknaden

• Produkten eller tjänsten som är baserad på affärsmodellen har eller har börjat nå ut till kund

• Affärsmodellen ska ha lanserats, introducerats eller uppmärksammats under det senaste året

• Affärsmodellen väntas sätta eller har satt sina spår i branschen i en eller flera dimensioner av affärsmodellen