De avlyssnade samtalen i insiderhärvan

En man på Carnegie i Danmark fick veta att det höll på att komma bud på den mexikanska flygplatsförvaltaren Aeroportuario del Sureste (ASUR).

Efter att Carnegiemannen kommit över informationen ska han enligt åklagaren ha fört den vidare till Cevianmannen, vilket i sig är olagligt.

Åklagaren hävdar också att de båda männen därefter också ska ha köpt upp aktier iASURinför en väntad kursuppgång som brukar följa den här typen av uppköpsbud.

Åklagarens bevisning i den så kalladeinsiderringen, Sveriges största insideråtal genom tiderna, består till en del av telefonavlyssning.

Affärsvärlden har läst en del av den cirka 6 000 sidor stora förundersökningen, varav nästan 4 400 sidor är offentliga.

När det gäller den del av åtalet som berör handel i det mexikanska flygplatsförvaltarenAeroportuario del Sureste(ASUR) verkar ha gått till ungefär så här:

Cevianmannen (A): Ja…

Carnegiemannen i Danmark (B): Pitt

A: Ja, hej… vänta ett slag. Hallå?

B: Hej.

A: Hej.

B: Kan vi prata?

A: Javisst.

B: Äh, jag vet att det ska bli anbud å ett bolag på fredag.

A: På fredag?

B: Ja.

A: OK, men då gör vi så här: inte på min mobil, jag k’, äh’, du är inte, du är inte i Frankrike, eller?

B: Ja.

A: Jag ringer dig från en fast telefonanknytning kl. 5.30. Låt oss säga exakt 5.30. Se till att du svarar i telefon exakt vid den tidpunkten.

B: Ja, men saken är den att om jag är med (kvinnonamn) någonstans då äh

A: Ja, men se till att du gör dig av med henne så där två minuter innan 5.30, inte

B: Ja.

A: tjugonio, inte trettioen, utan trettio eakt. Vad har du för tid just nu?

B: Äh, jag vet inte.

A: [Skrattar]

B: Vänta.

A: Va, ja.

B: Jag kan inte se på min telefon just nu.

A: OK, men hur som helst, se till att du får en fem minuters lucka och jag ringer dig 5.30 exakt, exakt, exakt.

B: Bra (namnet).

A: OK, bra.

B: Hej då.

A: Trevligt att prata med dig. Hej då.

Den 25 februari 2007 har de båda också en intressant konversation, efter en stund säger de:

B: OK. Nu, men de skulle ha haft det där mötet på fredag.

A: Ja.

B: Men så blev det inte, eftersom, du vet, det har inte hänt någonting än.

A: OK.

B: Alltså saken är den att jag vet mer på måndag, men jag vet inte varför de inte, du vet, gjort det ännu och inte heller vet du, vår klient.

A: Men du tror att det ska hända eller vad?

B: Ja, ja, de tror fortfarande att det ska ske och du vet för den 28:e, eftersom det är då de har styrelsemöte och vad de har kommunicerat, det måste ske innan dess, äh, så…

A: Så du vet mer på måndag?

B: Ja, jag tror det, äh, men det är också, jag har kollat almanackan och inga andra möten är planerade, du vet, under veckan så jag…

A: Men åter du vet, du vet att på den sida som du tillhör är det inte det väsentligaste i den affären eller.

B: Just det.

A: Det är inte direkt det viktigaste.

B: Ja.

A: Så de skulle kunna säga ”skit i mötet, vi har annat att tänka på, därför att vi måste göra upp en affär”, du vet.

B: Precis, men saken är den, du vet, min klient vet inte när det ska ske, eller hur.

A: Hm.

B: Så jag menar, nej vi vi, jag jag skulle föreslå att vi väntar åtminstone till efter den 28:e.

A: Ja, men din klient ägs av just densamme som ska se till att det blir av, eller hur?

B: Ja, precis.

A: Så, jag menar att de inte behöver säga något.

B: Nej, jag tror inte att risken är stor, du vet, att avvakta till…

A: Nej.

B:…AR [årsberättelsen] har just kommit ut.

A: [Hostar] Låt oss avvakta och hoppas att det blir av. Det kan ske i morgon.

B: Ja, jag vet, det skulle kunna, jag menar, hur mycket var det, fyrtiofem, fem eller något, fyrtiofem sex eller vad var genomsnittet, (namnet)?

A: Jag ska fråga henne imorgon, jag tar reda på det.

B: Ja. Ta reda på vad det är så att vi vet, du vet, var ligger ungefär genomsnittet.

A: Vi är OK.

B: Så jag bara avvaktar. Förlåt?

A: Var slutade det på söndag, äh på fredag?

B: När är vad?

A: Var slutade det på fredag, har du sett det?

B: Fyrtiosex någonting.

A: Just det, det är OK.

B: Låt mig se, jag håller just på att ta fram det. [Skriver] Skynda på, din slöa fan.

A: Ingen har någonsin sagt detta till dig vid disken, du vet. Hehehe.

B: Hehe.

A: Det är just sådana ord som man inte har hört där på mycket, mycket länge.

B: Det är inte precis vanligt förekommande.

A: Hehe.

B: Skynda på, vad långsam du är [Skriver]. Jag tror att det är sannolikt att det kommer att ske, du vet under den här veckan. 46,73.

A: Bra, det är perfekt, vi är utom fara, oroa dig inte. Jag tror att det blir av i morgon. Jag behåller min optimism.

B: Ja, jag vet, det tror jag också, och…

A: De har haft veckan på, de borde vara i stånd att ordna det.

B: Ja, det tycker jag med. Så, så, du vet, låt oss hålla tummarna och vi talas vid under veckan.

A: Men ett gott tecken med uppskjutna mötet på fredag är att förmodligen hade det inbokat i förväg och de tänkte att de skulle få det gjort då.

B: Ja, just det.

A: Det ställde in det mötet för att de behöver jobba vidare med affären och få den till stånd. Egentligen tror jag inte att de ska ha mötet förrän de kommit fram till en uppgörelse. Det är ingen vits med det mötet.

B: Ja, det tror inte jag heller.

A: Nej, det är min gissning.

B: Ja, och vår partner, som håller på med det, han var inte på kontoret på torsdag och fredag, han var sjuk, du vet. Jag vet mer på måndag, tisdag.

A: Ja, hoppas att det blir i morgon, jag känner det på mig.

B: Ja.

A: Har du någonting att jobba med, om de skulle kunna avsluta det?

B: Ja, det tror jag också.

A: OK. Vi hörs.

B: Ja, häftigt (namnet), vi hörs.

A: OK, hej då.

B: Hej då.

Senare har de båda flera konversationer då Carnegiemannen i Danmark bland annat säger att ”det är inte avblåst, äh, men tidpunkten är, ingen vet. Äh, de samarbetar antagligen med ABN Amro.”

Det vill säga att ABN Amro är rådgivare. ”Och de också ett mexikanskt dotterföretag/medhjälpare ABN, så jag är hundra procent säker på att de använder dem.”

Den 9 mars låter det så här:

B: Ja. Men lyssna noga nu, gubbe.

A: Ja.

B: Det är vid liv fortfarande.

A: Problemet är att Finansdepartmentet är inblandat och anledningen till att det är invecklat är att ägaren till Köpenhamns flygplats, du vet, de är majoritetsägare…

A: Ja.

B: … de vill att Köpenhamns flygplats bjuder på bolaget därför att då kan de göra avdrag, de kan trycka på […] du vet, som, äh, and dra av skatten för sitt eget australiensiskt bolag.

Efter en stund fortsätter konversationen så här:

B: Problemet [namnet] är att det finns ännu en spekulant på hela klabbet. Budet blir alltid 51.

A: 51?

B: Ja.

A: OK.

B: Men det finns en annan spekulant i år s om äger Köpenhamns flygplats. De äger, du vet, indirekt och direkt omkring 15 procent av bolaget.

A: OK:

B: Och det finns ett konkurrerande bud på 65.

A: 65?

B: Ja.

A: Men det här 65 det går inte ut på marknaden, eller?

B: Jag vet inte, om de måste, jag tror att de måste publicera det, men de behöver inte ge de andra, man kan säga, aktieägarna anbudet. Men ändå det kommer att meddelas att det är från 65, du vet, och aktierna kommer att stiga.

A: Ja, ja, ja.

B: Därför…

A: Fast 51 är något billigt.

B: 51?

A: Ja.

B: Ja, men det var därför att, du vet, om du tittar efter hur aktierna har utvecklats, så kommer de att bjuda på det på fredag, eller hur?

A: Ja.

B: Så du tar genomsnittet på det, men det är 20 procents överkurs på, jag tror det är senaste månadens genomsnitt eller något sådant.

A: OK, ok, ok det låter vettigt, ja.

B: Ja, så därför. Vi gick in vid fel tid man kunde säga.

A: Ja, ja, men oroa dig inte över det, det viktigaste är att komma ut med en vinst, du vet, och resten bryr jag mig inte om.

B: Precis.

Den 11 april 2007 verkar affären vara klar för de båda åtalades del.

B: Vi är ute nu, eller?

A: Va?

B: Vi är ute nu?

A: Ja, ja.

B: Bra.

(Vi hoppar över en bit)

B: Det borde vara så där 50 000 dollar eller så för var och en.

(Vi hoppar över en bit)

B: Och sedan, du vet, (namnet) om de börjar granska det, då säger jag att jag har lånat pengarna från dig.