Faktorerna bakom: Därför skenar elpriserna till krisnivåer

Under torsdagen kommer elpriserna i södra och mellersta Sverige stundtals att vara uppe på 8 kronor per kilowattimme med ett genomsnittligt pris på cirka 3 kronor utslaget på hela dygnet.

Så höga priser har vi inte sett på två år.

Vad beror det på?

Den främsta orsaken är att den tyska vind- och solkraften i princip stått still.

En ögonblicksbild av den tyska elproduktionen visar att de förnybara kraftslagen (sol- och vind) under onsdag eftermiddag endast producerade 2 600 megawattimmar el.

”Det är ungefär 20 000 megawatt mindre än vad som är normalt för årstiden”, säger Christian Holtz, ägare och analytiker på energikonsultbolaget Merlin &Metis.

Samtidigt levererade de dyra fossila kraftslagen brunkol och naturgas närmare 36 000 megawattimmar till den tyska elmarknaden.

Det är för uppstarten av de kraftslagen som de svenska elkonsumenterna i södra Sverige får betala.

Varför det?

Det sker per automatik i Europas sammankopplade elsystem där billig el exporteras till dyrare områden. I sin tur ”smittas” elpriset i det exporterande området av den dyrare elen.

Sverige har också infört en ny modell för att beräkna och allokera överföringskapacitet till elmarknaden, den så kallade flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden.

Väldigt förenklat kan man säga att syftet med modellen är att mer el ska kunna göras tillgänglig för Europas olika marknader och elområden.

Påverkas elpriserna i södra Sverige av den nya modellen?

Antagligen, menar Christian Holtz.

Den nya modellen kan visserligen spela en roll för de extremhöga priserna just nu, men på sikt kan den också bidra till lägre priser, menar han.

”Det är bra att det går att flytta mer el från norra Sverige där priserna är låga till södra Sverige, men samtidigt innebär den nya modellen att mer el kan exporteras till Tyskland vilket pressar upp de svenska priserna.”

Men det är svårt att säga vad som hönan och ägget.

”Vi kunde ju exportera el till Tyskland med den förra modellen också så det är svårt att säga exakt hur mycket den nya spelar in.”

Elpriserna i södra Sverige hade också varit lägre om de fyra kärnkraftsreaktorer som stängdes ned i slutet av 2010-talet i regionen fortfarande hade varit i drift.

Hur ser det ut framåt?

Tyskland har de senaste åren fasat in stora mängder väderberoende vind- och solkraft, samtidigt som man fasat ut kärnkraften. På så sätt har landet gjort sig beroende av den dyrare fossila kol- och gasproduktionen.

”Vi kommer framför allt att få se mer volatila (svängiga) elpriser som beror på om det blåser eller inte i Tyskland. Det kan få stor effekt på elpriset under vinterhalvåret när efterfrågan är hög”, säger Christian Holtz.

Hur går det till när elpriserna sätts?

Alla priser sätts dagen före elen ska användas genom att Svenska Kraftnät, och dess europeiska motsvarigheter, sätter ramarna för hur mycket överföringskapacitet som finns tillgänglig mellan Europas alla elområden.

Här styr saker som systemstabilitet, säkerhetsmarginaler och underhållsarbeten för hur mycket el som kan överföras in.

Därefter lämnar aktörer (producenter och konsumenter) över hela Europa bud till elbörserna om att köpa eller sälja el i enskilda elområde för varje timme nästkommande dygn.

Alla bud matas sedan in i den gemensamma beräkningsalgoritmen kallad Euphemia som simultant räknar ut jämviktspriser och flöden mellan olika europeiska elområden.

Finns det mycket billig vind- och solkraft på marknaden och måttlig efterfrågan så kommer inte de dyra fossila kraftslagen att buda in på marknaden vilket betyder att elpriserna blir låga.

Om det däremot, som de senaste dagarna, inte blåser samtidigt som efterfrågan är hög så kommer den dyrare kol- och gasproduktionen att buda in på elbörserna med ett högre elpris som följd.

Tyskland var till för bara några år sedan en nettoexportör av el, men är nu en stor importör av el från framför allt kärnkraftslandet Frankrike – även från södra Sverige.

Läs också: LKAB storstädar efter tradingförlust på miljarder: ”Jobbar inte längre kvar”