Därför ökar klyftorna

För fem år sedan skrev Affärsvärlden ett reportage om de snabbt ökande klyftorna i Sverige. Det var en beskrivning av ett land som på 15 år hade gått från positionen som världens mest jämlika till ett klassamhälle.

Sedan dess har ojämlikheten ökat ytterligare. De fattigaste har visserligen fått det bättre, men de rika har samtidigt blivit ännu rikare.

Samtidigt har Sverige minst antal fattiga i hela Europa, i absoluta tal. Det tycks därför inte primärt vara pengar som saknas för att Sverige ska bli ett bättre land.

***

Vad var det då Affärsvärlden såg för fem år sedan, år 2013? Å ena sidan ett land som hade klarat sig väl sedan finanskrisen 2009 och som rankades på fjärde plats i världen när det gällde livskvalitet, av de rika ländernas samarbetsorgan OECD. Medborgarna hade aldrig haft en lika hög BNP per capita att leva på. Å andra sidan ett land som i decennier dessförinnan hade gjort sig känt för sin jämlika ekonomiska fördelning, där förvånansvärt många inte hade fått ta någon större del av välfärdsökningen.

Då beskrevs sjukskrivningarna, ungdoms- och långtidsarbetslösheten, liksom integrationen som regeringens främsta utmaningar. Sedan dess råder det högkonjunktur och Sverige har bytt regering. Frågan är vad som hänt sedan dess? Svaret är att utvecklingen spretar. Sjukskrivningarna ökade i många år, men föll tillbaka något under 2017. Ungdomsarbetslösheten har gått i rätt riktning i många år. I juni 2013 låg den på 23,6 procent. Fem år senare är den nere på 17,2 procent. Arbetslösheten totalt har minskat från 8,0 till 6,7 procent.

När det gäller utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden är utvecklingen dystrare. Arbetslösheten i den gruppen har inte sjunkit, utan till och med ökat. År 2013 var 15,9 procent av de utrikes födda i åldern 15 till 74 år arbetslösa. Andra kvartalet i år låg siffran på 16,2 procent. Det kan jämföras med inrikes födda där 4,2 procent är arbetslösa. Slutsatsen är att det skett en tilltagande tudelning på svensk arbetsmarknad. Värst är det för dem som är födda utanför Europa. Den gruppen utgör nästan 50 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i dag.

Det är alltså framför allt integrationen som står kvar på listan över nästa mandatperiods stora utmaningar.

***

Efter andra världskriget och fram till början av 1970-talet hade utrikes födda en högre sysselsättningsgrad än infödda svenskar. I dag är det tvärtom.

I fjol var 18,5 procent av Sveriges befolkning födda utomlands, år 2000 var siffran 11,3 procent. Med tiden suddas större delen av skillnaden i sysselsättningssiffror mellan inrikes och utrikes födda ut, men eftersom gruppen invandrare fylls på i snabb takt och det är få av de nyanlända som arbetar så består skillnaderna när man tittar på hela gruppen.

Statistiken visar att mellan 50 och 60 procent, oavsett om man är inrikes eller utrikes född, blir kvar i de tre lägsta inkomstgrupperna, vilket innebär att de har får sin huvudsakliga försörjning via bidrag. Men långt ifrån alla fastnar där. När det gäller dem i inkomstgrupp 2 och 3 är rörligheten större bland utrikes födda än bland inrikes födda. Det innebär att en större andel utrikes födda klättrar uppåt i inkomstgrupperna.

Det syns också i den svenska sysselsättningsstatistiken. Sysselsättningsgraden har trendmässigt ökat från 65,5 till 68,6 procent. Och rapporter från Arbetsförmedlingen visar att åtta av tio jobb 2017 gick till utrikes födda.

I industrin, inom handel, hotell och restaurang svarar utrikes födda för i princip hela sysselsättningstillväxten. Även skola, vård och omsorg är helt beroende av utrikes födda. En förklaring är att antalet inrikes födda i arbetsför ålder minskade med 166 000 personer mellan 2008 fram till och med förra året. Det finns helt enkelt ingen begränsad inhemskt född arbetskraft att fylla tomma positioner med.

Ändå är Sverige fortsatt sämst av alla länder i Europa när det gäller att få in immigranter på arbetsmarknaden. Gapet i sysselsättning mellan inrikes födda och utrikes födda har ökat med 2 procentenheter sedan 2012, vilket är mer än i något annat europeiskt land. Faktum är att Sverige är det enda land där den sjunkande arbetslösheten resulterat i ett växande gap, visar statistik från OECD.

Det här är en sammanfattning av reportaget Därför ökar klyftorna. Prenumeranter kan läsa hela reportaget och se grafiken här.