Därför har det ljusnat för Astrazeneca

Scenariot för Astrazeneca 2001 ser väsentligt bättre ut än för Astra hösten 1998:

1.Losecs patentsituation Losecs patentsituation på den amerikanska marknaden har förbättrats successivt. Substanspatentet på den amerikanska marknaden går efter förra veckans förlängning ut först om ett halvår, i oktober 2001. Lägg till att FDA erbjuder ett halvårs exklusivititet för den första generikakopian på marknaden och försäljningen för Losec ser ut att stå sig åtminstone fram till mars 2002.

Men Astrazeneca har ytterligare patent på produkten som löper längre än substanspatentet. Det är dessa Astrazeneca nu försöker försvara i domstol. Hittills har bara ett patentmål aviserats – mot Genpharm den 28 maj i staten New York. Dessutom har fortfarande bara ett företag, Andrx, fått ett preliminärt godkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten. Men mot Andrx har ännu inget datum för domstolsförhandlingar annonserats.

Astrazenecas VD Tom McKillop talar själv om att chansen att vinna ett patentmål är mer än 50 procent. Och chefen för terapiområdet mage-tarm Martin Nicklasson pekar på att försäljningen av Losec hittills stått emot generisk konkurrens bättre än vad som är brukligt, det visar bland annat utvecklingen på den hårt konkurrensutsatta tyska marknaden.

På aktiemarknaden räknar läkemedelsanalytiker med ett succesivt försäljningstapp på allt mellan 30 och 70 procent fram till 2003, beroende på hur snabbt kopior når ut på marknaden. Varje kvartal som generika-konkurrens förskjuts betyder cirka 250 miljoner dollar i extra intäkt för Astrazeneca, enligt en kvalificerad gissning som får stöd av Astrazenecas finanschef Jonathan Symonds.

2. Nexium bättre än väntat Införsäljningen av Losecs efterträdare Nexium har överraskat positivt. När produkten presenterades på Astrazenecas forskningsdag i december 1999 mottogs den med skepsis. Studier som pekade på snabbare tillslag och kortare behandlingstid jämfört med Losec räckte inte för en produkt som saknade verkliga medicinska fördelar, menade läkemedelsanalytikerna.

Ett halvår efter lansering noterar samma analytikerkår att Nexium tar marknadsandelar både från andra protonpumphämmare och de gamla H2-blockerna som Zantac. Dessutom går försäljningsstarten på USA-marknaden bättre än väntat. Till det kommer att Nexium i Europa har en registrering för vid-behovsbehandling, vilket betyder att patienter kan ta en tablett när de själva känner symptom.

I korten ligger också en registrering för behandling av magsår orsakade av värktabletter. Astrazeneca talar också om att om några år få tillstånd en registrering för behandling av magbesvär i allmänhet, dyspepsi. Dit går en tredjedel av all Losec-försäljning redan idag, trots att det saknas en egentlig registrering och den medicinska effekten ofta är tveksam. Med en registrering får Astrazenecas läkemedelskonsulenter tillgång till ett tydlig marknadsföringsargument där Nexium kan profileras som ett bättre preparat än både generika-Losec, andra syrapumpshämmare och H2-blockerarna.

För Nexium varierar försäljningen på mellan 800 miljoner dollar och 2 miljarder dollar, enligt analytikernas prognoser. Optimisterna ligger en eller två miljarder dollar högre.

Astrazeneca är på gång med två nya potentiella miljardsäljare i dollar som kan nå marknaden 2005 eller 2007. Det rör sig om:

3. Rapid-projektet (AR-H047108), en tredje generationens syrapumpshämmare med en anorulnda verkningsmekanism än Losec och Nexium. En stor patientstudie i FAS II har precis dragits igång.

I Rapid-projektet bidrar substansen till ett snabbt och mycket effektivt hämmande av magsyreutsöndringen. Mazeffekten av substansen uppnås redan efter första dosen. Det betyder att patienten skulle kunna ta en tablett när han eller hon känner av symptom. Med Losec 20 mg nås maximal syrahämning först efter sju dagar, och med Nexium 40 mg tar det cirka fem dagar.

Med Rapid öppnas dessutom en helt ny marknad för Astra, den japanska. Tidigare har japanska läkare visat skepsis till en behandling som leder till en permanent hämning av enzymet.

Läkemedelsbolag som tyska Byg Gulden och Glaxo Smithkline är inne på samma område, men Hans Glise, Astrazenecas forksningschef för mage-tarm, är optimistisk.

”Astrazeneca har både hunnit längre och visat bättre resultat hittills”, säger Hans Glise.

4. Refluxhämmarprojektet där en ny kandidatsubstans (CD) tagits fram för att förhindra magsyra från att lämna magsäcken istället för att bara hämma syraproduktionen (AZD3355). Det handlar om att kontrollera de receptorer som styr muskulaturen kring den övre magmunnen. Detta motverkar den slapphet i muskulaturen kring den övre magmunnen som är spå typisk för olika refluxsjukdomar. Projektet kommer nu att gå in i FAS I och börja prövas på människa.

”Refluxområdet är mycket större än vad som hittills varit känt. Vår forskning tyder på att det handlar om mer än att bara förhindra magsyran från att lämna magen, det handlar också om att skapa en balanserad syrasammansättning”, säger Hans Glise.

Med refluxhämmarprojektet når Astrazeneca dessutom flera nya patientgrupper som idag inte behandlas alls på medicinsk väg, som asmatiker och spädbarn som ammas. Konkurrenterna ligger långt efter, enligt Astrazenecas forskningschef.

5. IBS (Irritable Bowel Syndrom), behandling mot bland annat buksmärtor, krämper, förstoppning och lös avföring finns också med bland kommande kandidatsubstanser. IBS är ett problem för 10-20 procent av befolkningen i västvärlden och snabbt växande, bland annat som en följd av stress.

”Den dag vi hittar en behandling öppnas en helt ny jättemarknad. I USA står IBS för mellan 7 och 9 procent av alla läkarbesök och det leder nästan bara till sjukskrivningar. Det amerikanska samhällets kostnad för IBS ligger kanske på 20 miljarder dollar”, säger Hans Glise. Återigen lyser optimismen.

”Jag vågar spå att vi har en ny kandidatsubstans ganska snart. Har vi tur finns ett nytt läkemedel från Astrazeneca på marknaden 2006 eller 2007”.

Astrazenecas forskning fokuseras kring olika receptorer, som exempelvis stress, motorik och smärta. Men området är svårt. Forskningen kring en tidigare kandidatsubstans, Mosaprid, lades ned 1999. Astrazeneca är inte heller ensam om att både försöka hitta en behandlingsform och drabbas av bakslag. Glaxo drog nyligen tillbaka Lotronex från marknaden och Novartis har ett inte helt framgångsrikt preparat, Zelmac.

Här finns även forskning kring IBD (Inflammatory Bowel Disease), ett område där Astrazeneca redan finns på marknaden med Entocort, som lanseras på USA-marknaden nästa år. Ännu längre bort pågår forskning kring mucosa-funktionen, det vill säga mag-tarmkanalens celler och hur de samspelar med övriga kroppen. Läs vad analytikerna tycker. Klicka på länken till höger