Därför fortsätter Kina att bojkotta just H&M

I början av 2021 fattade H&M beslutet att sluta köpa in bomull från den omstridda Xinjiang-provinsen i Kina. Reaktionerna på bland annat sociala medier lät inte vänta på sig.

“Vill ni tjäna pengar i Kina samtidigt som ni sprider falska rykten och bojkottar Xinjiang-bomull? Önsketänkande!” skrev det kommunistiska ungdomspartiet på Weibo efter att ha sett ett odaterat uttalande på hemsidan där H&M uttryckte oro över tvångsarbete inom bomullsindustrin Xinjiangs – något som Kina dementerar. Inlägget blev gnistan som tände brasan på den socialamedieplattformen som är en slags kinesisk motsvarighet till Twitter.

H&M var dock inte ensamma om att fatta beslutet att sluta köpa in bomull från Xinjiang-provinsen, men straffades betydligt hårdare av Kina än andra klädmärken som valde samma linje. Varför? Bloomberg har nyligen borrat ner sig i det känsliga ämnet och försökt besvara frågan.

H&M fick sin onlineförsäljning blockerad i Kina och bannlystes från sociala medieplattformar. Bolag som Nike och Adidas fattade samma beslut som H&M men Kinas reaktion var inte på långa vägar lika hård och kännbar som för det svenska klädmärket.

H&MAnalys

H&M: Ett fynd på nytt?

Enligt källor till Bloomberg var helt enkelt H&M inte något särskilt viktig aktör för lokala myndigheter. Beloppen som H&M betalade i skatt var inte av betydande storlek, och bolagets ovilja att sponsra regeringsstödda evenemang tolkades som att intresset för att bygga relationer med det kinesiska kommunistpartier var svagt. Det gjorde H&M till ett perfekt offerlamm för att visa utländska bolag hur man ska bete sig om man vill göra affärer i Kina.

”H&M var tillräckligt stora i Kina för att uppmärksammas som statuerande exempel, men inte tillräckligt stora för att en bannlysning av bolaget från internet skulle utgöra något egentligt problem”, säger Mark Tanner, VD för ett Shanghaibaserat företag inriktat mot marknadsföring vid namn China Skinny, till Bloomberg. Han tillägger även att Sverige hör till de länder som är mest kritiska till Kina på ett offentligt plan.

Bloomberg skriver att H&M-konkurrenten Uniqlo är den utländska aktör som betalar mest i skatt och anställer flest personer i Shanghai enligt ett uttalande från kinesiska myndigheter under 2021. Uniqlos moderbolag Fast Retailing Co hade även den största montern vid förra årets upplaga av China International Import Expo, en politiskt viktig händelse vars syfte är att sätta Kina som internationell handelspartner i positiv dager. Det samlar pluspoäng hos regimen. Även Adidas och Nike har eftersträvat att vara i linje med regeringens prioriteringar och har bland annat sponsrat såväl nationella basket- och friitrottslag som atleter på internationell nivå som tennisspelaren Li Na.

Konsekvenserna som H&M fick erfara visar, enligt Bloomberg, en ändrad riktning från president Xi där år av utökad öppenhet gentemot väst numera går i motsatt riktning. Och globala varumärken har inte råd att ignorera politiken i Kina.

”Alla möjliga branscher och företag som förmodligen inte har ansett sig vara politiskt utsatta har fått problem. Ibland finns det helt enkelt ingen neutral position”, säger Andrew Gilholm på konsultbolaget Control Risks.