Därför förlorades valet 2010

Om det blir regeringsskifte och alliansregeringen får lämna Rosenbad kan det mycket väl bero på att Kristdemokraterna åker ut från riksdagen. I så fall kommer beslutet att tillåta könsneutrala äktenskap att framstå som avgörande. Efter att Kristdemokraterna vek från ståndpunkten att giftermål enbart kan ingås mellan man och kvinna har Göran Hägglunds tal om värderingar klingat falskt hos många värdekonservativa.

Det blev inte lika angeläget för borgerliga väljare att taktikrösta för att rädda KD kvar i riksdagen. Särskilt som Centern också låg illa till. Det borgerliga blocket hade två partier som behövde hjälp av broder fyra procent, vilket drabbade KD, vars profil slätats ut.

Om det inte blir regeringsskifte är det ganska troligt att tisdagen den 20 april kommer att pekas ut som ett avgörande datum. Att hänskjuta avgörandet om Förbifart Stockholm till en folkomröstning är en uppmaning till alla som vill ha ringleden att rösta borgerligt, och de är enligt opinionsmätningarna många.

Med en borgerlig regering blir det garanterat en förbifart och den kommer att börja byggas 2012. Med det rödgröna upplägget är allt mycket mera osäkert.

Att det i högsta grad är konstitutionellt tveksamt om riksdagen kan lagstifta om en regional folkomröstning är ett mindre problem. Sådant kan en riksdagsmajoritet strunta i.

Socialdemokraterna har satt sin lit till att det blir ett ja till förbifarten. Men det är långt ifrån säkert med det upplägg partiledningen gått med på. Förbifart Stockholm ska ställas mot att lika mycket pengar (i dagsläget 28 miljarder) satsas på kollektivtrafiken. Alltså antingen eller, vilket kan göra en folkomröstning till en rysare. Inte underligt att miljöpartisterna ser sin chans.

Och även om det blir ja är det givet att de rödgrönas kompromiss försenar förbifarten. Mona Sahlins uppskattning att det blir “några månaders” fördröjning av byggstarten verkar väldigt optimistisk.

Hur bedriver man en upphandling av ett projekt som man inte vet ifall det blir av? Mona Sahlin är också väldigt noga med att inga avtal får skrivas under före folkomröstningen.

Frågan är om spaden satts i jorden ens nästa val 2014. De borgerliga kommer i vilket fall inte att försumma något tillfälle att tala om för väljarna hur mycket de rödgröna krånglar till det och vilket trafikkaos det kommer att leda till.

Att oppositionen valt folkomröstningsvägen visar också med all önskvärd tydlighet hur försvagad Socialdemokraternas ställning är. Det gamla statsbärande partiet bestämmer inte längre ens över regeringsalternativet. För partiveteranerna måste det vara förfärligt att gamla kommunister och idealistiska gröningar ska kunna pressa fram en fördröjning av viktiga investeringar.

Den borgerliga beskrivningen av Mona Sahlins svaga ledarskap har fått ny grogrund. Men Sahlin hade inget annat val än att bita huvudet av skammen. De rödgröna måste hålla ihop inför valet.

Samma pragmatism finns för övrigt på den borgerliga kanten. Politikern Anders Borg har nu definitivt tagit över ekonomen Borg.

Hur ska man annars förklara att arbetslinjen numera är att “det ska löna sig att ha arbetat”? Arga pensionärer är inte att leka med när valet närmar sig. Plötsligt talar moderatledningen om att minska skillnaden mellan att arbeta och att inte göra det.

Förra gången vanns valet på motsatsen. Politik är det möjligas konst.