Intervju Inflation
Danske Bank: Beyoncé bakom höga inflationen
Morgonens inflation enligt KPI på 9,7% kom in högre än Danske Banks prognos, medan ett KPIF på 6,7% låg lägre än vad Riksbanken väntat. Therese Persson, ekonom på Danske Bank, menar att ett par enskilda händelser blandade bort prognoskorten denna gång.
”Bland annat påverkade Beyoncés konsert i början av månaden som var premiären på hennes världsturné. Där såg vi folk komma från alla världens hörn. Det verkar ha satt sitt avtryck i siffran, bland annat genom att hotellpriser steg väldigt mycket”, säger hon.
Persson menar att man var medveten om konserten men att det hade en större effekt än man kunnat tro. Även ett tidigare sjunkande flygprisindex lurade bedömarna när nedgången inte syntes i månadens inflationssiffra.
”Men budskapet man ska ha med sig är att vi har toppen bakom oss och att inflationen successivt går ner nu. Det som drog väldigt mycket runt konserterna är förhoppningsvis en engångseffekt. Beyoncé kommer ju inte hit i juni också”, säger hon.
Riksbank i rävsax
Hur tror du att Riksbanken ser på maj-siffrorna?
”De sitter verkligen i en rävsax nu. KPIF, som är dess mål, kom in lägre än prognosen, liksom förra månaden. Men kärninflationen var fortsatt högre och den absoluta nivån är hög. Samtidigt har vi en väldigt svag krona som bekymrar ledamöterna”, säger hon.
Omvärldens betydelse för Sverige syns just nu tydligt på det starka fokuset på Federal Reserves och ECB:s räntebesked den här veckan. Det är beslut som Riksbanken kommer att titta väldigt noggrant på ur ett kronperspektiv, enligt Persson.
Åsikterna har gått isär kring hur Riksbanken agerat och kommunicerat kring kronan. Hur ser du på det?
”Vid februarimötet gjorde man en full vändning, där alla i Riksbankens direktion nämnde kronan, vilket man inte alls har gjort tidigare. Sen fick man backa litet när valutan fortsatte att försvagas, och underströk att man inte har nåt växelkursmål”, säger hon.
Rävsaxen Persson talar om ligger i att om Riksbanken kan behöva hålla nere räntan på grund av Sveriges räntekänsliga hushåll – något internationella investerare tagit fasta på. Men att man samtidigt riskerar en kronförsvagning via räntedivergens om man inte hänger på andra centralbankers justeringar uppåt.
”Det borde alltså gynna kronan om man höjer räntan, men någonstans går ju gränsen för hur mycket ekonomin klarar. Riksbanken är i ett väldigt svårt läge”, säger Persson.
Är det rätt personer som sitter där för den situationen, anser du?
”Ja, men det får jag nog ändå säga. Jag är inte avundsjuk på dem. Erik Thedéen kom in med ganska stor pondus och gjorde skiftningar, särskilt ur ett marknadsperspektiv som man tidigare inte riktigt brytt sig om”, säger hon.
Persson syftar på de stora obligationsköp gjordes tidigare och som ledde till en illikvid marknad när Riksbanken till sist satt på 50% av statsobligationsstocken.
”Nu har man svängt om till sälj och där tror jag Thedéen var en viktig drivkraft. När han kom in så skedde ett stort omtag på den fronten. Det är nog väldigt positivt”, säger hon och fortsätter:
”Men man kan alltid hoppas att kommunikationspolicyn ska bli bättre. Att vi kan få fler tal publicerade så att det blir lättare att följa vad de enskilda i direktionen tycker”, säger hon.
Märkligt stark ekonomi
Att den svenska ekonomin ”inte kraschat” under räntetrycket hittills har förvånat både Persson och många andra ekonomer.
”Det finns ingen arbetslöshet eller annat där som talar emot en räntehöjning, så en justering upp i juni får man se som given. Då är vi uppe på 3,75%. Sen får man se hur Riksbanken flaggar för framtiden. Vi har en prognos om ytterligare en höjning i september, men mycket kan hända fram till dess”, säger hon.
Persson tror inte att Riksbanken kommer att flagga för en hel höjning utan stannar vid att lägga in ett par punkter i räntebanan.
”Jag tror inte att inflationen behöver komma ner till 2% innan räntan kan sänkas. Men det viktigaste är att man börjar våga lita på sina egna prognoser igen under hösten och att det fortsätter i början av nästa år. Då kanske vi kan se en första sänkning i april även om inflationen inte sjunkit till målnivån”, säger hon.
Men vad håller ekonomin igång, vad är drivkraften?
”En viktig drivkraft är som sagt att många har kvar sin inkomst. Vi trodde att arbetslösheten skulle ha börjat stiga vid den här tidpunkten. Men man ska ha med sig att det är en väldigt stor tudelning. Exporten har varit stark och den globala ekonomin har överraskat. Även företag som säljer till andra företag går bra”, säger hon och tillägger att man inte ska sticka under stol med att det även bland konsumenter finns en klyfta, där många har det tuffare.
”Men man är mindre deppig. EU-kommissionen pekade tidigare på Sverige som en sannolik negativ outlier, men vi är på väg att undvika negativ tillväxt på året. Bostadsmarknaden håller uppe och konsumenterna är över lag en viktig drivkraft. Även börserna har gått väldigt starkt i början av året”, säger hon.
Handlar det om en strukturell arbetskraftsbrist eller en ovanligt stark efterfrågan från företagen?
”Jag skulle inte säga att det har varit superstark efterfrågan. Vi kommer från en tid då det har varit en otroligt stor arbetskraftsbrist och många indikatorer visar att företag håller i personal lite mer än vad efterfrågan kräver”, säger Persson.
Hon tror att en liten uppgång krävs för innan det vänder, men inte till de 8% Danske Bank förutsåg i sin senaste rapport. I en ny prognos som släpps nästa vecka kommer man sannolikt att justera ner siffran, berättar Persson.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.