Nyemission
Dålig transparens när bolag tar in pengar: ”En fråga om förtroende för marknaden”
Företrädesemissionerna duggar tätt i noterad miljö. Sedan årsskiftet och fram till den 25 juni 2024 har 138 stycken ägt rum, enligt data från Millistream.
Trenden har varit tydlig under ett par års tid: Antalet företrädesemissioner har skjutit i höjden. Från att det år 2021 genomfördes 126 stycken, landade motsvarande siffra år 2023 på 231 stycken. En ökning med 83%.
Förra året genomförde även 16 bolag mer än en företrädesemission.
“Om man ser till att det fanns cirka 1 000 noterade bolag i Sverige på börser och marknadsplatser, och att det genomfördes 231 företrädesemissioner, innebär det att vart femte bolag tog in pengar via en företrädesemission under år 2023”, säger Tomislav Nizic, innehållschef på Millistream, som sammanställt datan.
“Handlar om marknadens förtroende”
Det återstår att se hur helåret 2024 blir. Men några reflektioner från förra året, efter att inflationen och räntorna toppade, finns att dra.
“2023 var ett speciellt år. Dels ökade antalet företrädesemissioner rejält, dels tycker jag att kostnaderna för genomförandet var höga gentemot emissionsbeloppen. Nästan 4 av 10 bolag har haft en emissionskostnad på 21-28% av beloppet de tar in under år 2023”, säger Tomislav Nizic.
Det är dock svårt att få en bra överblick av kostnaderna eftersom bara 71 bolag rapporterade emissionskostnaderna i samband med att de kommunicerade sina utfall.
Även inom ramarna för Affärsvärldens Emissionsguide har det varit tydligt att det inte hör till vanligheterna att bolag i efterhand meddelar slutliga emissionskostnader. Detta trots att den reella kostnaden kan variera beroende på om garanter tar ut sin betalning kontant eller i värdepappersform.
Att siffran var så låg förvånade Tomislav Nizic.
“Det bör inte vara särskilt svårt att kommunicera ut transaktionskostnaden när emissionen är avslutad. Jag tycker att det är en fråga om förtroende för marknaden. Det handlar om att värna om samtliga aktieägares intressen med att konsekvent redovisa kostnaden”, säger han.
21% av emissionerna
Något annat som sticker ut över ett tvåårsperspektiv är att antalet full- och övertecknade emissioner sjunkit kraftigt. Från 70% år 2021 till 24% år 2023. Teckningsgraden, baserad på med- och utan stöd av teckningsrätter, låg i genomsnitt på 139% år 2021 och hamnade år 2023 på 72%.
“Det är anmärkningsvärt att snittet var 139%, det var extremt åt det andra hållet. Det var en tid av lågräntemiljö och avsaknad av alternativa riskfria placeringar. Nu tycker jag att marknaden har närmat sig en normalisering, även om det, förvisso, resulterat i högre kostnader och mer kamp om kapitalet”, säger Nizic.
Fastighetssektorn tog en väsentlig andel andel av företrädesemissioner förra året. Från att 5% av emissionerna kom från fastighetssektorn år 2021, och 3% år 2022, stack siffran i väg markant under 2023 och landade på 21%.
“Hög skuldsättning, ökade räntor samt förfallande obligationer, har troligtvis smittat av sig även på emissionsinsatserna inom sektorn”, säger Nizic.
Antalet företrädesemissioner per börslista
| 2021 | 2022 | 2023 | |
| Large Cap | 3 | 4 | 3 |
| Mid Cap | 3 | 2 | 10 |
| Small Cap | 9 | 17 | 22 |
| First North | 61 | 110 | 114 |
| Spotlight Stock Market | 35 | 37 | 50 |
| NGM/Nordic SME | 15 | 20 | 32 |
Källa: Millistream
Läs också:
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.