Dags för krisgrupp i 3G-branschen

Att de fyra mobiloperatörerna, som fått licens att bygga var sitt svenskt 3G-nät, inte skulle klara kravet om full täckning den sista december nästa år har stått klart för de flesta en längre tid.

Hur man än räknar blir det en omöjlig uppgift. Tiden är för knapp och med rådande kommersiella, finansiella och tekniska villkor är det inte heller intressant att gå så snabbt fram.

Oranges ansökan om att få skjuta på utbyggnaden i tre år är det slutliga beviset på detta. Frågan är bara varför operatörerna inte väljer att göra gemensam sak i kontakterna med Post- och telestyrelsen(PTS)?

Har Orange valts ut som försökskanin eller är konkurrensen redan så hård att branschens gemensamma intressen kommer i andra hand?

I nuläget innebär den ensamma ansökan att förtroendet för de inblandade parterna sjunker ytterligare. Av de första kommentarerna att döma gör sig branschen och PTS redo för ännu en strid om paragrafer och avtalsvillkor med, som så ofta tidigare, utdragna processer som följd.

Det hela lär snabbt bli farsartat när operatörerna ska förklara för PTS hur lite de tror på 3G just nu och varför de därför inte ska behöva bygga sina nät på utsatt tid.

Lika farsartat blir det om PTS ska döma ut böter och hota med indragna licenser. Ingen har råd med det idag. Krisen i telekombranschen är allvarlig nog redan som det är.

Oranges ensamma ansökan skjuter den svenska 3G-modellen i sank. Samtliga inblandade måste inse att skönhetstävlingen från hösten 2000 inte blev någon succé. Till slut gick det inte att hålla de uppumpade löften som krävdes för att vinna en svensk 3G-licens.

Därmed faller skuggan också över regeringen och PTS som ansvarade för den aktuella lagstiftningen och handläggningen som de hittills kunnat skryta vitt och brett om. Det är dags att skrota tanken på 3G överallt om bara ett år.

Gör man inte det riskerar svenska staten att bli utan både miljarderna som 3G-auktionerna gav i många andra länder – och de utlovade näten.

En lösning är att PTS med regeringens stöd omgående samlar de olika aktörerna för att på ett effektivt och trovärdigt sett lösa problemen runt licensvillkoren. Frågan är komplex och med stor sannolikhet inte rolig att ta i men görs inte detta är det många ansikten som kommer att tappas.

För de inblandades skull kan man bara hoppas att man i det längsta undviker sandlådestriderna som ofta kännetecknat operatörernas och PTS kontakter de senaste åren. Ett exempel är den ständigt återkommande frågan om samtrafikavgifterna.

Telekombolagens börskurser ligger redan på en tillräckligt låg nivå som det är.