Dags för champagne!

Alla som öppnat en flaska champagne borde fascineras av trycket som avges, oavsett om detta är av obehag eller njutning. När forskaren Bill Lembeck vid Stanford University öppnade en flaska champagne, började han spekulera i hur många bubblor som skulle brista ut ur flaskmynningen. Han insåg rätt snart att alla flaskor inte innehöll exakt samma antal bubblor. Han beslöt därför att göra en uppskattning. Allt han behövde göra var att kalkylera volymen kolsyra(Co2) i en flaska samt dela detta med varje enskild bubblas genomsnittliga volym.

Då man har ett systematiskt förhållningssätt då man tar sig an ett matematiskt problem som detta så upptäcker man att det finns vissa delområden som man får uppskatta. Såsom frågor om alla bubblor är av samma storlek, samt hur serveringstemperaturen kommer att påverka bubblornas storlek. Då man gjort detta tar man sig an själva problemet. Vi antar att den genomsnittliga trycket i en champagneflaska är 5,5 atmosfärer vid 20 grader Celsius. Med andra ord så innehåller en flaska champagne 5,5 gånger så mycket volym i form av gas som bildats under den andra jäsningen i flaskan. Vid detta antagande (normalt atmosfäriskt tryck) så innehåller en 750 ml flaska 4 125 ml gas bundet i vätskan. Gasen släpps givetvis inte fri föränn korken avlägsnats.

Nästa steg i denna mycket vetenskapliga undersökning är att bestämma storlek och volym på den genomsnittliga champagne-bubblan. Detta har gjorts med en maskin kallad “optical comparitor”. Med denna maskin har man lyckats bestämma den genomsnittliga bubblans diameter vid vinets yta i ett glas med just vin. Resultatet 0,5 mm. Med denna kunskap så är det en barnlek att få fram volymen på den genomsnittliga bubblan; det minimala resultatet en 69 miljondels ml.

En lekman konstaterar snabbt att vad som nu kvarstår är att dividera den totala volymen gas med volymen i den genomsnittliga bubblan. Vad Lembeck visste var att åtminstone en volym av 750 ml av den bundna kolsyran skulle finnas kvar efter det att korken avlägsnats: 750 ml kolsyra skulle aldrig brista ut i bubblor. Den tillgängliga delen kolsyra skulle därför vara den ursprungligt kalkylerade (4 125 ml) minus den bundna delen (750 ml), vilket lämnar 3 375 ml som lämnas till sitt vidare öde i form av bubblor som pyser till skyn. Slutligen allt som kvarstår är att dividera den kvarvarande volymen kolsyra med den genomsnittliga bubblan. Det otroliga resultatet är att en flaska champagne innehåller 49 miljoner bubblor. Trot eller ej…

Björnstierne Antonson utsågs till årets sommelier i Sverige 2003. Han skriver om vin varje vecka på Affärsvärlden.se.

nullnullnullnull