Ränta
Chefsekonomen: Det kan bli en räntesänkning under andra halvåret
"Det skulle kunna ske under andra halvåret", säger hon till Affärsvärlden.
Det var inget chockbesked som Riksbanken levererade under torsdagsmorgonen – räntan ligger kvar på 2,25 %. De höga inflationsutfallen bedöms vara övergående.
“Jag tycker det var tryggt att Riksbanken också ser igenom den tillfälligt höga inflationen och bedömer att den ränta vi har idag är tillräcklig för att hantera den inflationsuppgång vi ser”, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.
Konsensus var att räntan skulle lämnas oförändrad, men spekulationer om att nästa steg skulle vara en höjning har haft en åtstramande effekt på ekonomin, menar Spector.
“Spekulationerna gör hushållen mer oroliga, och det gör att de håller i plånboken ännu hårdare, vilket gör att återhämtningen tappar fart igen.”
Lutar år räntesänkning andra halvåret
Hon anser att svensk ekonomi skulle behöva en räntesänkning.
“Om man bara utgick från konjunkturen skulle svensk ekonomi behöva en eller kanske två räntesänkningar. Men med en inflation som ligger kring 3% kan inte Riksbanken sänka räntan i dagsläget. Det är rimligt att samla in mer information”, säger Spector.
Danske Banks prognos är, likt de flesta andra större banker, att räntan kommer att ligga kvar på 2,25 % under året. Däremot tror Spector att nästa steg blir en sänkning, snarare än en höjning.
“Jag tycker att det finns en del som talar för att det skulle kunna ske under andra halvåret. Men det bygger på att inflationen då kommer närmare målet, för att Riksbanken ska få de frihetsgraderna som krävs för att faktiskt kunna sänka räntan”, säger Spector och tillägger att hon i det svaga konjunkturläget har svårt att se ett ihållande inflationstryck.
Men låt oss säga att inflationen ändå skulle stiga mot 4%. Vad gör Riksbanken då? Var går gränsen?
“Det är jättesvårt att säga var gränsen går. Någonstans går den. Det handlar inte bara om den faktiska siffran utan också om vilken typ av inflation det är. Om matpriserna stiger lite ytterligare och man ser att det beror på varugrupper som kan förklaras med extremväder eller mejeribrist i Europa, till exempel, då är det lättare att se igenom det. Skulle inflationen däremot börja stiga på grund av andra varugrupper, då är toleransen mindre.”
Läs också:
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.