Chefsekonom tror på brant räntefall: ”Riksbankens bild går emot all historik”

På Teknikföretagens kontor står glögg och lussebullar uppdukat när chefsekonomen Mats Kinnwall ger sin syn på det ekonomiska läget strax efter SCB:s positiva inflationsbesked.

Inflationen kom in klart lägre än vad bedömarna hade uppskattat. KPIF (KPI med fast ränta) landade på 3,6 mot bedömarnas förmodade 4%.

Är det dags för Riksbanken att sänka räntan nu? 

“Det kommer att ske”, säger Mats Kinnwall till Affärsvärlden.

Riksbankens signalering om att räntesänkningar ligger långt fram i tiden är en del av politiken, menar han.

“Innan Riksbanken känner sig trygg med att vi är på en kraftigt avtagande bana kommer garden att hållas uppe för att folk inte ska tro att ‘nu är det över – nu går vi ut och köper kylskåp och bilar!’ Och så kommer inflationen tillbaka eller biter sig fast på en högre nivå.”

Då byter Riksbanken retorik

Mats Kinnwall räknar med att Riksbankens kommer ändra sin retorik i takt med att inflationsprognoserna slår in.

“I takt med att Riksbankens prognoser realiseras kommer de också att ändra sin retorik. Prognoser är en sak, utfall är en annan”, säger han och fortsätter:

“När man ser det här förloppet kommer man att ändra retoriken och då dröjer det inte länge innan räntesänkningsperspektivet kommer in.”

Om det blir som Riksbankens prognos kommer den första räntesänkningen först 2025. Men Teknikföretagen tror, precis som flera av storbankerna, att räntesänkningar är att vänta redan till sommaren.

När centralbanken väl börjat sänka tror Mats Kinnwall till skillnad från Riksbankens prognosmakare att styrräntan faller snabbt. Men också brant tills vi har nått normalränta omkring 2,5%.

“Vi tror inte på den här platta bilden som Riksbanken målar upp. Den går emot all historik. När centralbankerna – alla – sänker går man väldigt snabbt fram. Särskilt den amerikanska centralbanken brukar gå väldigt hårt fram när den väl börjar sänka.”

Splittrad bild av industrin

I industribolagens Q3-rapporter tycker Mats Kinnwall sig se en splittrad bild av den ekonomiska utvecklingen. Framför allt bolag som gynnas av den gröna omställningen sticker ut positivt, menar han.

“Men stora delar av industrin är konjunktur- och ränteberoende. Ena foten är kanske inte i frysen, men i kylskåpet om den andra är på spisen”, säger Mats Kinnwall om tudelningen.

På kort sikt räknar han med att konjunkturen försvagas ytterligare.

“Nu börjar den synas på arbetsmarknaden också. Det är ofrånkomligt när man har tillväxttakter kring nollan, och i år förmodligen negativt, att arbetslösheten går upp och sysselsättningen börjar avta.”

“Vrångbild”

På längre sikt tycker Mats Kinnwall bilden som ges av svensk ekonomi ofta är för negativ. Han lyfter fram att inget land i eurozonen – bortsett från specialfallet Irland – har haft starkare utveckling av produktiviteten under 2000-talet.

Han tar bland annat spjärn mot en färsk debattartikel i Dagens industri från Företagarnas nye VD Benjamin Dousa som talar om en “tillväxtkris” och ett “välståndsfall” för Sverige.

Det är en vrångbild enligt Mats Kinnwall, som poängterar att vi måste skilja på tillväxt å ena sidan och konjunktur å den andra.

Däremot delar han bilden, som Dousa framför, att Sverige behöver strukturreformer för att öka konkurrenskraften. Regeringen finanspolitik fokuserar också för mycket på inflationsbekämpning.

“I grunden tycker jag att inflationsbekämpningen är Riksbankens uppgift. Finanspolitiken ska inte ha så mycket med inflationen att göra”, säger Mats Kinnwall och fortsätter:

“Den ska bädda för en stark tillväxtpotential på sikt och se till att energisystem, skattesystem och utbildningssystem och så vidare fungerar.”

Mer än oro för vikande konjunktur här och nu, med ökad arbetslöshet, borde politiken fokusera på strukturproblemen, menar han.

“Det har ju varit betydligt värre under andra kriser.”

“Nu handlar det snarare att vi ska få ner den här strukturella jämviktsarbetslösheten. Det är inte en fråga om konjunktur, utan om struktur och hur får vi människor i arbete.”