Svenska kronan
Chefsekonom tror kronan kan bli ännu svagare: ”Finns en korrektionsrisk på börsen”
Under måndagen noterade den svenska valutan ett nytt lågvattenmärke när en euro steg till 11,96 kronor.
”Det är inte alls omöjligt, till och med sannolikt, att den vid något tillfälle kommer att doppa ner under 12 kronor”, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.
Den långvarigt svaga kronkursen, som nu alltså gått tappat ännu mer, har sina ”randiga och rutiga orsaker”, menar han. På global nivå handlar det om låg riskaptit i en osäker makroekonomisk situation, där alltifrån skakig geopolitik till klimatkriser påverkar investerarnas sentiment.
”I ett sådant läge tenderar stora valutor att gå starkt och små valutor att straffas. Det har ju varit väldigt tydligt senaste tiden, att svenska kronan – och för all del även den norska – förlorat på det”, säger Magnusson.
Utöver den generella rabatten på små valutor dras Sverige också med specifika problem som stora hushållskulder, med en stor andel rörlig ränta, och en fastighetssektor som i utländska ögon ser sårbar ut.
”Ju längre bort investerarna är från Sverige, desto mindre detaljerad tenderar analysen att bli. En nordisk investerare försöker ofta se nyanserna på hemmamarknaderna medan till exempel en asiatisk hedgefond kanske bara drar slutsatsen att ’det där ser stökigt ut’ och håller sig borta”, säger Magnusson.
Räntekänslighet lägger krokben
Men diskussionen leder alltid tillbaka till inflationen.
”Kärnfrågan är om den är avklarad och därmed även centralbankernas räntehöjningar”, säger Magnusson.
Han menar att Riksbanken har full koll på kronkursen men påpekar att den inte drivs av ett växelkursmål. Däremot konstaterar Riksbanken givetvis att en svag växelkurs påverkar inflationen negativt genom bland annat importen och därför gärna vill se en förstärkning.
Den svenska ekonomins räntekänslighet är en komplicerande faktor för Riksbanken. Om man spelar för högt på räntedifferensen blir marknaden orolig att hushållen eller fastighetssektorn inte ska klara räntorna.
”Riksbanken bryr sig förstås om kronkursen men det är inte uppenbart att de kan göra något åt den. I teorin skulle man kunna höja räntan för att göra kronan attraktiv. Men i verkligheten har det visat sig vara väldigt svårt. När de tog i som mest och höjde med 100 punkter för ett år sen försvagades kronkursen istället för att stärkas”, säger han.
Utöver räntevapnet kan Riksbanken göra direkta interventioner på valutamarknaden: köpa obligationer med utländsk valuta ur valutareserven.
”Men valutainterventioner är svåra och inget som jag eller knappt någon annan rekommenderar. Det är ofta stora belopp som måste köpas och säljas och på lite sikt är det ovanligt att det verkligen lyckas”, säger Magnusson.
Det verktyg som återstår för Riksbanken är att kommunicera förväntningar och prioriteringar.
”Och det har man gjort. Men det räcker uppenbarligen inte i nuläget för att i sig stabilisera kronkursen. Det kan nog vara stökigt ett tag till”, tror han.
Disinflation är nyckeln
Du säger att euron kan gå över 12 kronor. Varför inte 13..?
”Det kan den ju bli, naturligtvis. I teorin finns det varken några golv eller tak i den här världen. Men våra och nästan alla andras fair value-värderingar visar att kronan redan är undervärderad”, säger han och pekar på att bland annat starka statsfinanser och bytesbalansöverskott i längden borde utgöra ett stöd för kronan.
Någon gång efter årsskiftet, kanske framåt andra kvartalet nästa år, antar Magnusson unisont med marknaden att Federal Reserve kommer att sänka räntorna, vilket förbättrar räntedifferensen för Sverige utan att man behöver höja räntan.
”Vi tror det vänder men tajmingen är svår. Ingen vågar vara tvärsäker i närtid”, säger han.
Vilka siffror håller du ett extra öga på under hösten, vad avgör vartåt det barkar?
”Nyckeln är inflationen och så småningom disinflationen – alltså den tydligt fallande inflationen. Om vi har rätt i vår inflationssyn och den fortsätter att falla ungefär som vi har i prognoserna, då får vi förmodligen också rätt om att centralbankerna nått toppen på räntebanan och att riskaptiten successivt kan stärkas”, säger han.
Om man får se den utvecklingen ett eller två kvartal in på nästa år tror Magnusson att det finns en god chans att även tillväxten kan vända uppåt lite.
”Det blir ett ganska svagt år nästa år också, men ändå en viss vändning uppåt. Sen en normalisering under 2025. Men allt det här hänger på att vi får rätt på inflationen och att inga omfattande bakslag väntar”, säger han.
Vad kan stjälpa prognoserna?
”Det finns ett antal variabler. Till exempel energi- och livsmedelspriser som kan drivas upp igen av kriget i Ukraina eller de dramatiska klimat- och väderhändelser vi upplever. Det är sånt vi måste hålla ögonen på i närtid. På lite längre sikt handlar inflationstrycket mycket om löner”, säger han, men ser det svenska löneavtalet som ”ansvarsfullt”.
Foto: Anders Wiklund / TT
I motsats till professor Lars Calmfors, som i en nylig intervju med Affärsvärlden såg Sverige tampas med stagflation, tycker Magnusson inte att läget riktigt kan beskrivas så. Bankens prognos är -1% tillväxt i år, men redan nästa år förutser man en svag ökning.
”Vi ser inte en utdragen låg tillväxt med en inflation som biter sig fast på höga nivåer. Den diskussionen fanns där men det är inte vårt scenario. Vi är ganska övertygade om att inflationen kommer att fortsätta neråt”, säger han.
Korrektionsrisk på börsen
Effekterna på börsen av den sammanlagda makrobilden tycker Magnusson kan beskrivas som en rörelse i sidled.
”Augusti till september är trendmässigt dåliga börsmånader. Det har bekräftats av vad vi sett under augusti hittills, där det varit litet hackigt. P/E-tal och värderingar som är ganska höga går in i en svagare tillväxtmiljö nu. Det råder avvaktande och hyfsat neutra förväntningar”, säger han
En starkare utveckling kan komma när man börjar prata mer uttalat om räntesänkningar, framåt årsskiftet eller i början på nästa år.
”Jag har inga förväntningar på några stora lyft under resten av det här året. Den som är pessimist kan snarare konstatera att det finns en korrektionsrisk. Mest sannolikt är sidledes, lite småskakigt, med en tydligare stabilisering i början på nästa år.”
En ”no landing”, där ingen konjunkturnedgång alls sker, tror han inte riktigt på.
”Vårt huvudscenario och förhållningssätt är ett neutralt riskutnyttjande nu under hösten och sen hopp om en förstärkning någonstans efter årsskiftet”, säger Magnusson.
“Vi blir fattigare på grund av valutan”
I nämnda intervju tyckte Lars Calmfors att det var “världens säkraste bet” att kronan kommer stärkas. Även finansmannen Christer Gardell bryr sig starkt om den svaga kronan och sa till Affärsvärlden i helgen att han hoppas att “riksdagen fattar beslut” om att vi ska gå in i euron och “överger kronan.”
“Vi är 40% fattigare på grund av valutan”, sa Gardell i den här intervjun.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
