Chefsekonom: Riksbanken sänker fem gånger i år – regeringen borde också agera

”Vi har väl stuckit ut hakan lite sedan september”, säger chefsekonomen Robert Boije, apropå att SBAB länge ensamt trodde på många räntesänkningar under 2024. Nu tror banken det blir fem räntesänkningar under året med start i maj, enligt en färsk analys.

”Vi ser inflationen falla i god takt. Det finns ett antal omvärldsfaktorer, som lägre energipriser, fungerande leveranskedjor, låga naturgaspriser och till och med fallande globala livsmedelspriser som en alla pekade åt andra hållet för en tid sedan och drog upp inflationen. Nu har de här faktorerna reverserats så det bör hjälpa till för en fortsatt inflationsnedgång i Sverige”, säger han.

Kronan är stark

Förra veckan sade bland annat Handelsbanken att Riksbanken inte kommer vara först ut bland centralbankerna att sänka räntan.

“Vid majmötet har sannolikt varken Norges Bank, Bank of England, Fed eller ECB sänkt räntan. Riksbanken har mycket att förlora på att sänka först då det finns risk för en svagare svensk krona igen som kan spä på inflationen”, sa Johan Löf, seniorekonom på Handelsbanken, till Afv då.

Robert Boije ser ingen större fara med att kronan skulle försvagas.

”Vi har sett att kronan stärkts rejält mot både dollarn och euron under senare tid efter att centralbankerna indikerade att räntetoppen var nådd. Vi vet att svenska kronan brukar tar rejält med stryk när det är global oro. Men man kan inte stirra sig blind för när ECB och Fed sänker sina räntor. Sverige har sin egen penningpolitik och det är uppenbart att ECB också kommer att sänka i närtid. Tajmingen blir då inte lika viktig – det handlar då möjligen om en temporär effekt på kronan på sin höjd”, säger han.

Vad innebär alla de här förväntade räntesänkningarna av Riksbanken för ekonomin i stort?

”Sänks inte räntan i tid nu när inflationen fortsätter att sjunka, blir penningpolitiken för åtstramande. Det skulle bidra till hög arbetslöshet och dämpad efterfrågan. Sänkningar kan ses som en anpassning till den lägre inflationen. Det kommer också leda till lägre rörliga bolåneräntor”, säger Robert Boije och berättar att SBAB tror att bolåneräntorna kommer att ligga runt 4% i slutet av 2024.

Däremot tror han inte på kraftigt stigande bostadspriser kommande året.

”Det är särskilt två faktorer – bolåneräntor och hushållens inkomster – som i genomsnitt över tid normalt förklarar bostadsprisernas utveckling. Bostadspriserna kommer troligen bara öka måttligt i år eftersom det är de långa räntorna som styr bostadspriserna”, säger Robert Boije och fortsätter:

”De långa räntorna kommer ju inte gå ner på samma sätt som de korta räntorna om inte Riksbanken börjar sänka väldigt mycket mer än väntat.”

Vad tror du om bostadspriserna på ett, två och tre års sikt?

”Det är svårt att göra en prognos på, men vi tror de kommer gå upp ett par, tre procent kanske i år. För 2025 och 2026 blir det kanske runt fem procents uppgång per år. Men det är många skeenden som kan hända som inte fångas i vår modell förstås”, säger Robert Boije.

Ser mer expansiv politik

Snart är det dags för regeringen att lägga fram vårbudgeten. Regeringen har hittills inte velat bedriva en politik som riskerar att spä på inflationen.

“Vi kommer att göra allt vad vi kan för att få ner inflationen. Det kanske låter tråkigt, men det är ändå roten till många av våra problem. Får vi ner inflationen vet vi att räntorna på sikt kommer att sjunka”, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en exklusiv intervju med Affärsvärlden i december.

Nu väntar en mer expansiv finanspolitik i vårbudgeten, tror Boije. Detta eftersom att inflationen “i praktiken ligger på målet”. Men vårbudgen kommer inte vara fullt lika full av åtgärder som höstbudgeten, tror SBAB:s chefsekonom.

”Det lär bli en hyffsat expansiv budget i höst då Nato-medlemskap, rättsväsende, infrastruktur och flera andra områden innebär större utgifter”, säger Robert Boije och fortsätter:

”Det hade inte varit fel med åtgärder som underlättar småhusbyggande – kanske en temporärt kraftigt reducerad stämpelskatt. Man skulle också kunna höja taket för reavinstbeskattningen som gör att köpare av nya villor kan sätta in en större egen insats i den nya villan”, säger Robert Boije, utan att precisera hur stor höjningen skulle vara.

Reavinstskatten ligger idag på 22% vid försäljning av bostad och taket för uppskov på reavinstbeskattningen är 3 miljoner kronor.

Samtidigt har byggkostnaderna ökat med över 30% sedan början av 2021.

“Byggsektorn går redan på knäna och det går ganska enkelt att hitta mindre kostsamma åtgärder riktade till småhusbyggandet, även om det förstås bara skulle lindra krisen i bostadsbyggandet lite totalt sett”, säger Robert Boije.