Chefsekonom: Ologiskt att allt på börsen faller

Rysslands invation av Ukraina har fått finansmarknaderna att darra till och Stockholmsbörsen har backat 5% på en vecka. Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, tycker inte att börsreaktionerna är helt rationella.

MarknaderArtikel

”Börserna kommer att stå högre om 3-6 månader”

”På ett sätt tycker jag att det är lite ologiskt att i princip allt på börsen faller på bred front, även sektorer som inte påverkas direkt av konflikten. Marknaden reagerar med ryggmärgen och skräms av att det finns ett hot i form av ett krig. Jag kan förstå om man har säljer aktier som har en stor exponering mot sektorer som drabbas, som energi- eller jordbrukssektorn och flygtransporter. Men det verkar som att investerare säljer lite allting, det tycker jag är märkligt men egentligen inget ovanligt”, säger han.

Under morgonen kom beskedet att den ryska centralbanken höjer landets styrränta från 9,5% till 20%. Michael Grahn säger att den ryska centralbankens agerande i sig inte kommer att ha någon inverkan på den svenska Riksbankens räntebana.

”Den ryska centralbanken höjde sin styrränta för att stabilisera rubeln. Jag skulle inte säga att det finns någon direkt koppling mellan den ryska centralbankens höjning och den svenska Riksbankens räntebana. Effekterna av krisen och kriget kan däremot komma att påverka de europeiska centralbankernas beslut.”

Kan senarelägga räntehöjning

Han menar att finansmarknaderna har reagerat enligt skolboken under krisen, med stigande oljepriser och fallande börser.

”Tolkar man in vad det får för effekt på de globala utsikterna är det självklart ännu mer inflation på grund av de stigande oljepriserna. Samtidigt bromsas tillväxten av det osäkra läget, det blir ett modernt stagflationsscenario”, säger han och fortsätter:

”Centralbankerna hamnar i en knepig sits, ska man höja räntorna för att bromsa inflationen eller inte? Jag tror att de europeiska centralbankerna kommer att ta det lite piano, de kommer att vara beredda men inte känna något brådskande behov. Jag tror att utfallet snarare kan bli tvärtom, att de kan moderera eller senarelägga eventuella idéer om höjda räntor.”

Huruvida inflationen under pandemin har varit övergående eller inte har varit omdebatterat. Michael Grahn menar att den ökade inflationen till följd av kriget är en övergående inflation.

”När det är utbudsstörning, alltså att prishöjningarna beror på att produktionen faller eller att tillgången minskar, kan man se det som en övergående inflation. När utbudet väl kommer igen faller priserna tillbaka. Förra året pratade vi om containrar eller datachip. Nu blir det kanske stopp i leveranskedjorna av liknande skäl. I det avseendet är inflationen övergående. Sedan kan bilden kompliceras av att konflikten kan bli utdragen.”