Chefen som satte sig bakom katedern

Om någon i Lars Fornanders omgivning tycker att det är konstigt att han lämnade det privata näringslivet för skolvärlden, så säger han eller hon det inte. Men att han orkade sätta sig i skolbänken igen, i tre år på lärarhögskolan i Malmö, är det många som kommenterat. Själv säger han att han inte hade så många andra val, som läget var. Efter att ha arbetat trettio år inom vvs- och kylbranschen och senast som teknisk chef på ett processföretag i plastbranschen, befann han sig plötsligt bokstavligt talat ute i kylan. Företaget där han arbetade skulle dra ner, från 150 till 50 anställda, och då behövdes inte lika många chefer längre. Det var ett nödvändigt och gemensamt beslut, Lars Fornander och de övriga personerna i företagsledningen enades om att han och flera andra chefer skulle lämna företaget. Men perioden som arbetslös var ändå inte lätt.

– Det var en hemsk upplevelse. Jag gick hemma ett år på avgångsvederlag. Jag var 52 år och då är man inte attraktiv på arbetsmarknaden, säger Lars Fornander.

– Men att gå hemma var absolut inget alternativ för mig. Har man överlevnadsinstinkt så kommer man på något annat.

Det var hans positiva erfarenheter från åren som idrottsledare som fick honom att ringa till Wendesgymnasiet i Kristianstad, några mil från hemstaden Karlshamn, och höra sig för om jobb.

– Om jag någon gång ska byta yrke så ska jag bli lärare, det hade jag tänkt länge. Så det var både tvång och vilja som fick mig att byta yrke.

De första tre åren var Lars Fornander en så kallad obehörig lärare på energiprogrammet, som är en yrkesförberedande utbildning där eleverna lär sig bland annat vvs-teknik samt kyl- och värmepumpsteknik. Samtidigt som han arbetade heltid läste han till lärare på distans och halvtid.

– Jag har fått ta helger till att studera, så privatliv har jag inte haft så mycket. Men den som jobbar strukturerat, som man lärt sig inom näringslivet, klarar av det.

I slutet av februari i år kunde Lars Fornander ta ut sin andra högskoleexamen, nästan trettio år efter sin examen som driftsingenjör. Då övergick också hans anställning till en tillsvidareanställning, med en högre lön. Fast den är fortfarande lägre än både den lön Lars Fornander fick inom den privata sektorn och den ersättning han fick som arbetslös.

– Lönen är lägre, men arbetsuppgifterna är betydligt intressantare, säger Lars Fornander som utöver de vanliga läraruppgifterna även deltar i ekonomiarbetet på gymnasiet. Dessutom är han en av de svenska representanterna i ett internationellt skolutbyte, vilket innebär en del besök på skolor i bland annat Italien och Tyskland.

När Lars Fornander jämför de intryck han fått vid sina studiebesök är den svenska gymnasieskolan en vinnare.

– Jag tycker att det är stor skillnad mellan skolsystemet ute i Europa och här i Sverige. Om en elev i Tyskland förstår helheten i utbildningen verkar inte spela så stor roll. Det är bättre i Sverige, här ser man mer till individen. Faktum är att det svenska systemet inte är en sådan katastrof som man läser om i tidningarna ibland, utan det är faktiskt bra.

– Våra elever sköter sig mer än exemplariskt, tar man eleverna på ett riktigt sätt så fungerar det jättebra.

Han får ofta höra att “du som kommer från näringslivet och har sett hur det går till i verkligheten måste ha mycket att ge som lärare”. Och, jo, så är det, menar Lars Fornander. Men ännu mer har åren i skolan lärt honom – om hur man är en bra chef.

– Jag skulle ha varit en helt annan chef i näringslivet om jag haft de erfarenheter jag har i dag. Då hade jag tittat mer på vad man brukar kalla de mjuka värdena, kanske inte tittat så mycket på de ekonomiska och tekniska faktorerna, som jag gjorde mycket. Det hade varit mer rationellt, för jag hade fått med mig folk på ett annat sätt.

Både som chef och lärare gäller det att engagera sina elever eller medarbetare, men i skolvärlden blir det mer tydligt om det lyckats.

– Jag vet mer om hur man leder en organisation, hur människor kan utvecklas av den som leder dem.