Chefekonom: Bostadspriserna kommer rasa 15% – och nyproduktionen halveras

Bostadspriserna har hittills fallit 6%. Men det är långt kvar till botten enligt Swedbanks konjunkturrapport som presenterades under onsdagsmorgonen. Prisutvecklingen väntas plana ut först under första halvåret 2023, då Swedbank tror att osäkerheten kring stigande räntor lagt sig. I riket tror banken på 15% nedgång från toppen i februari i år, men i storstadsregionerna kan tappet bli större än så.

Mattias Persson, som är chefekonom på Swedbank, lyfter högre inflationsförväntningar som en viktig faktor till att banken skruvat upp prognosen. Enligt Swedbank når inflationen sin kulmen i november på 9,7%, vilket påverkar boendekostnaderna från flera håll.

”Det innebär att avgifter i bostadsrättsföreningar och bostädernas driftkostnader stiger. Vi har också reviderat åtstramningstakten i den här prognosen. I dag råder en osäkerhet vart styrräntan kommer landa. Vi har skruvat upp det till 2,25%, snarare än 1,75% som vi trodde tidigare”, säger Mattias Persson till Affärsvärlden.

Han poängterar dock att de regionala skillnaderna kan bli stora. Prisfallet ser ut att bli större i storstadsregionerna. Pandemieffekter som ökat distansarbete tror Persson också gör villapriserna mer robusta, än priserna på bostadsrätter.

Halvering av nyproduktion

Till 2024 kommer nybyggnationen av bostäder halverats, tror Swedbank. Tvärniten för nybyggnation drivs på av drastiska kostnadsökningar på insatsvaror. Nästa år blir också osäkert eftersom nyproducerade bostäder från långt gångna projekt som inte har stoppats kommer ut på marknaden. Mattias Persson tror dock inte på en långvarig nedgång, men en lägre byggtakt än tidigare.

”Blir nedgången långvarig? Jag tror inte det. På sikt kommer det behövas byggas mer och framför allt i regioner där det behövs fler bostäder, men det blir på en annan nivå.”

Riksbanken kan inte känna sig nöjd

I konjunkturrapporten räknar Swedbank med att Riksbanken höjer styrräntan med 75 punkter i september, för att sedan gå fram med ytterligare höjningar på 50 punkter i november och 25 punkter i februari innan räntan parkerar sig på 2,25%.

Riksbanken har hittills hållit sig från att höja räntan med 75 punkter. Vad talar för att Stefan Ingves blivit mer hökaktig under semestern?

”Riksbanken kan inte känna sig nöjd i dagsläget. Inflationen är betydligt högre än dess senaste inflationsprognos, och då ska vi ändå komma ihåg att Riksbanken gjorde ett omtag i april och ännu ett omtag här senast. Man är på efterkälken. Det här måste Riksbanken ta tag i för att slå vakt om inflationsmålet”, säger Mattias Persson och fortsätter:

”75 punkter är inte en nivå som vi brukar förvänta oss från Riksbanken – men vad är alternativet? Det finns egentligen inget som jag ser det. Om den höjer med mindre skulle det göra kronan ännu svagare. Det skulle också göra att vi importerar ännu mer inflation framöver. Och det skulle i sin tur innebära att Riksbanken behöver höja räntan ännu mer”.

Sverige går in i mild lågkonjunktur

I spåren av hög inflation och stigande räntor räknar Swedbank med en kraftig ekonomisk inbromsning under de kommande kvartalen. Tillväxten kommer avta markant och Swedbank tror inte på någon vändning förrän 2024. Inga sänkningar av styrräntan kommer heller bli aktuella innan dess. Det är en mer återhållsam prognos, än många andra bedömare som talar om sjunkande styrräntor under 2023.

Varför gör ni en annan bedömning? 

“Jag tror att inflationen kommer ligga fortsatt högt. Oavsett om du tittar på USA eller på Sverige så kommer inflationen ligga klart högre än inflationsmålet. Visst, det görs penningpolitiska åtstramningar på balansräkningen. Det kommer ha en viss effekt, men det kommer inte ha så stor effekt är vår bedömning. Att i det läget börja sänka räntan redan under nästa år tror jag är alldeles för tidigt. Först när inflationen kommit ned tydligt är det läge att sänka.”