Chans till nystart för New Orleans
Som vanligt lönar det sig att hålla sig lite kall när effekterna av en naturkatastrof eller terrorhandling ska analyseras. För att citera chefekonom Gunnar Wetterberg på Saco och det han sa till Affärsvärlden dagen efter terrorattacken i New York:
-Det är stötande för oss att något så här stort händer men det är lätt för de ekonomiska och finansiella systemen att läka såren. Det kan tyckas obehagligt men det är så det faktiskt fungerar, sa han då i en analys som visade sig vara fullständigt korrekt.
Den terrorattacken kom i stället att på sätt och vis markera starten på en konjunkturuppgång i USA som hållit i sig alltsedan dess. Världens centralbanker reagerade med sänkta räntor och i efterspelet till krisen löstes knutarna upp vad gällde president Bushs omfattande skattepaket som flöt genom kongressen i stort sett utan protester. Utan 11 september är sannolikheten stor att det hade dröjt med ett genomförande och att konjunkturuppgången i så fall hade fördröjts.
Den här gången är det oljan som hamnat i fokus. Efter att den omedelbara effekten av Katrina försvunnit kan det konstateras att oljepriset fallit tillbaka och att det nu ligger under nivån som rådde före orkanen. Världens länder har reagerat med att öppna sina strategiska oljereserver och pumpat ut olja på marknaden. Det har fått önskad effekt.
Det skulle inte förvåna om priserna fortsätter att falla. För innan orkanen kunde i stort sett varje negativ oljenyhet köra upp priserna ytterligare några dollar i något som nog mest handlade om ren spekulation. Men nu har ett av de värsta scenarierna blivit verklighet och oljechocken har uteblivit.
Som en följd av detta blir det i framtiden betydligt svårare att prata upp priserna med imaginära hot. Och många som klivit in på oljemarknaden i rent spekulationssyfte borde få kalla fötter när de analyserat det nu uppkomna läget. Dessutom är det inte riktigt snyggt att tjäna pengar på katastrofer, framför allt inte i USA, och inte efter de senaste årens företagsskandaler.
Ska man vara lite cynisk kan det också konstateras att de delstater som drabbats hårdast av orkanen, Mississippi och Louisiana, står för endast två procent av den amerikanska ekonomin. Så det totala ekonomiska genomslaget blir marginellt även om raffineringssektorn blev förhållandevis hårt drabbad.
Jag vill dock inte gå så långt som att hävda att det blir en ny högkonjunktur efter denna katastrof, därtill är obalanserna i amerikansk ekonomi för stora. Men om olje- och bensinpriserna faller tillbaka kan den amerikanska konsumtionsfesten hålla i sig ett tag till.
Vill man vara ännu mer cynisk kan man hävda att de drabbade staterna kommer att bli vinnare i längden. Det handlar om fattiga delstater med hög arbetslöshet och eftersatt infrastruktur. Bland annat såg ju vallarna som skulle skydda New Orleans mest ut som palissader. Nu finns en chans till nystart.
Insamlingen av privata medel till hjälp slår alla rekord i USA och staten har trots svaga finanser gjort stora ekonomiska utfästelser. Nästa år är det av allt att döma dags för byggboom i regionen när återuppbyggnaden tar fart, och om några år kommer den här regionen att vara USA:s modernaste.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.