Carnegie blir en guldgruva
Förra veckan slutfördes vad som har förutsättningar att bli en av finanskrisens allra bästa affärer. Private equity-bolaget Altor och börsnoterade Bure tog då formellt över skandalomsusade Carnegie Investment Bank från staten och firman fick en ny styrelse.
Med samma osvikliga tajming som kännetecknar skickliga affärsmän, dugliga fotbollsmålvakter och framgångsrika stadshotellscharmörer lade Altors Harald Mix och Bures ordförande Patrik Tigerschiöld vantarna på Carnegie i exakt rätt ögonblick. Från att affären offentliggjordes den 11 februari till dess den slutfördes den 19 maj steg de svenska storbankernas aktiekurser med mellan 25 och 60 procent på börsen. Ännu mer relevant är att jämföra med HQ Bank som påminner mer om Carnegie. HQ steg med 34 procent under samma period, dubbelt så mycket som Affärsvärldens generalindex .
Köpeskillingen för Carnegie – investmentbanken och försäkringsmäklaren Max Matthiessen – uppgår hittills till cirka 2 150 miljoner kronor. (Summan till skattebetalarna blir något högre. Riksgälden har under tiden som ägare fått utdelning från Max Matthiessen och har i köpeavtalet chans till mer pengar om Carnegie lyckas återvinna kreditförluster. Riksgälden räknar enligt ett pressmeddelande med att få ut något mer än de 2 400 miljoner kronor som var det ursprungliga lånet till Carnegie.) Om Carnegies värde har ökat i samma takt som HQ:s så har Altor och Bure redan tjänat över 750 miljoner kronor på affären även om det förstås är en orealiserad värdestegring.
Men det är en konservativ uppskattning. Enligt den är Carnegie värt lika mycket som HQ som i dag har ett börsvärde på knappt 2,9 miljarder kronor. Fast Carnegie är en mycket större firma med en intjäningspotential i en helt annan division. Under de fem senaste åren har HQ aldrig haft större intäkter än cirka 1 miljard kronor under ett enskilt år. Carnegie har under samma period dragit in minst 2,5 miljarder och två år var intäkterna runt 4 miljarder.
Vinsten efter skatt i HQ har varierat mellan 100 och 300 miljoner kronor per år medan Carnegie har tjänat mellan tre och fyra gånger så mycket (om vi bortser från den ödesdigra storförlusten 2008 då moderbolaget Carnegie AB gick i konkurs). Och då ska man komma ihåg att vi talar om sista raden och efter att Carnegie har dragit av kostnaden för sitt generösa vinstdelningssystem där personalen historiskt har lagt beslag på halva rörelseresultatet. Dock har Carnegie tidigare tjänat en hel del på sin trading, alltså aktiehandel i egen bok där firman själv står förlustrisken, och den verksamheten ligger nere, åtminstone för närvarande.
Enligt en källa med god inblick gick det riktigt bra för Carnegie första kvartalet i år. Det gäller inte minst finansieringsrådgivningen till företag, den så kallade corpen, som arbetar med flera stora mandat, bland annat nyemissionen i Eniro. Även kapitalförvaltningen och privatbanken – alltså rådgivningen till förmögna privatpersoner – ska ha lyckats hantera skadorna efter vinterns turbulens hyggligt. Aktiemäkleriet har dock tappat stora marknadsandelar i börshandeln, delvis beroende på att den egna tradingen har upphört.
Den nya styrelsens första och viktigaste uppgift blir att hitta en ny vd som kan återställa förtroendet för firman och samtidigt lotsa tillbaka den till lönsamhet. Enligt en källa med god inblick har det arbetet kommit ganska långt och man räknar med att kunna utse en ny vd före semestrarna.
Högst på önskelistan för vd-posten står enligt en annan källa Nordeas svenska kontorschef, den tidigare investmentbankiren Frans Lindelöw, ett namn som nättidningen Realtid tidigare har spekulerat i. Även andra chefsposter ska tillsättas och SEB Enskildas aktiechef Henric Falkenberg och topprankade analyschef Björn Jansson pekas ut som drömkandidater.
För att knyta till sig toppkrafter uppges de nya ägarna vara villiga att skänka bort upp till 20 procent av firman till talangerna.
Och om de nya ägarna och den nya ledningen lyckas återskapa bara en del av Carnegies forna glans så är det ingen orimlighet att firman snart tjänar åtminstone dubbelt så mycket pengar som HQ. Därmed skulle den också vara värd ungefär dubbelt så mycket, alltså runt 6 miljarder kronor.
Det är förstås lite tidigt att börja sälja björnskinnet redan, men nog kan man ana att Altor och Bure har gjort en riktigt, riktigt bra affär.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.