Carl Bennet försvarar vänsterpartiet

Bakgrunden till diskussionen är den partikonferens kring statligt ägande som vänsterpartiet höll i helgen och som fick partistyrelseledamoten Lars Ohly att i tisdagens Finans Vision efterlysa ett ökat förstatligande av näringslivet, framförallt inom medie- och telebolag.

”Jag ser inget problem med staten som ägare, tvärtom är de utmärkta i många fall. Det som däremot är ett stort problem är att den inte har sällskap av fler aktiva, långsiktiga ägare”, säger Carl Bennet.

”Sverige har inte den mångfald som skapar ett bra näringslivsklimat, vi har stort behov av långsiktighet, framförallt på den privata och institutionella sidan. Det är en allvarlig brist som måste motverkas.”

Ett sätt är, menar han, är att stimulera det privata näringslivet – och därmed privata ägare – ur skattesynpunkt.

”Ett sätt är att ta bort förmögenhetsskatten och kompensera låginkomsttagare för det. Ett annat att göra en skatteväxling; ta bort förmögenhetsskatten och höja bolagsskatten. Det är även viktigt att jobba med skattesidan för fåmansföretag, till exempel likställa deras skattenivå med börsföretagens som ju är lägre.”

Vad gäller de institutionella ägarna förespråkar han tydligare mandat från regeringshåll. ”Tar man till exempel AP-fonderna måste de ha mandat från regering och riksdag så att de känner att de kan gå in och ta ett långsiktigt ägaransvar istället för att vara styrda av index.”

Det område han helst ser staten som ägare i är kunskapsintensiva branscher där långsiktiga ägare även utgör en garant för fortsatt hög kunskapsnivå.

”Man bör sikta på strategiska branscher där stabilitet gör att Sverige kan ligga i framkant i den valda branschen. Telekom är ett typexempel och jag tror att Telia har betytt mycket för utvecklingen inom telekom. Det är en bransch som Sverige är starka i och har en bra position inom.”

Carl Bennet själv må betraktas som part i målet. Han sitter i styrelsen för Telia där han har staten som ägare, och har de senaste åren gjort sig känd för att ha goda kontakter med näringslivet, inte minst sedan räddningen av Boliden, och benämns allt som oftast som ”politikernas favoritdirektör”, en titel som han för övrigt inte säger sig ha några problem med.

”Nej, det bekommer mig inte. Jag ser ju samhällsengagemanget som viktigt och intressant. Jag ser de bakomliggande strukturerna; bakom produkterna står människan och bakom människan står samhället. Det som utvecklar samhället utvecklar även resten.”

Konstateras kan att han är slående ensam i sin nisch. Valåret till trots är de svenska näringslivsdirektörerna minst sagt ovilliga att delta i den politiska debatten, även i en så kan tyckas självskriven fråga som huruvida man går emot statligt ägande eller ej.

”Jag hoppas att fler kommer att delta aktivt i samhällsdebatten och tala för de frågor som ligger det närmast om hjärtat framöver. Jag tycker att det är näringslivets uppgift. Och så länge jag själv kan dra något strå till stacken kommer jag att fortsätta med det.”