Cancerforskning på nåder av börsen
Andra veckan i februari välkomnade Karolinskas skinande nya forskningskomplex Bioclinicum flera hundra av världens ledande cancerläkare. Att mötet, i regi av European Organization for Treatment of Cancer, ägde rum i Stockholm var ingen tillfällighet. Sverige har stolta traditioner inom cancerforskningen. Inom grundforskningen är Sverige i internationell toppklass, mätt som antal publicerade vetenskapliga artiklar i fackpublikationer, men har tappat en del mark och ligger nu på 14:e plats i världen.
– Tidigare var Sverige etta i världen per capita men nu ligger vi på tredje plats efter Danmark och Holland. Vi forskar inte mindre eller sämre i dag, men andra länder har ökat sina satsningar betydligt mer än vi, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.
Den ledande cancerforskningen äger rum både vid Karolinska Institutet och vid universiteten i Lund, Uppsala och Göteborg. Dessa fyra är också hemvist för alla de 24 börsbolag med stor verksamhet inom cancer som Affärsvärlden har tittat närmare på i denna kartläggning. Lund sticker ut i sammanhanget med hela nio bolag och Uppsala fem.
Detta speglar arvet från Astra Zenecas nedläggning av forskningen i Lund 2012, liksom Pharmacias (sedermera Pfizers) neddragningar i Uppsala. När läkemedelsindustrin lade ner valde ett antal av de främsta forskarna att bli entreprenörer.
– Vi har fått en annorlunda life science-sektor än vi hade tidigare och den domineras av startup-företag, säger Klas Kärre.
Scenförändringen är särskilt påtaglig på cancerområdet. Immunterapins genombrott i början av 2010-talet öppnade nya, lovande forskningsfält för cancerforskarna och för nystartade forskningsbolag. Flera av dem gick till börsen.
I början av 2000-talet fanns det gott om specialiserade life science-finansiärer. I dag är det i stort sett bara HealthCap och Industrifonden som är kvar. Därför är forskningsbolagen så beroende av aktiemarknaden.
– Många väldigt unga bolag har valt att gå den publika vägen för att de inte har haft några alternativ. Det har varit en stark börs de senaste tio åren och ett stort intresse från privata placerare, så forskningsbolagen har kunnat söka riskvilligt kapital, säger Mattias Häggblom, life science-förvaltare på Swedbank Robur.
Mattias Häggblom anser också att framtiden är högst osäker för många av de mindre forskningsbolagen.
– Börsvärdena och kassorna är små. Har man inte starka ägare i ryggen – vilket man oftast inte har längre ner på börslistorna – så är man inte särskilt trygg den dag börsen vänder ner på allvar.
Det gör också att sparsamhet gäller i flera av företagen. Ett exempel är Medivir som 2019 sade upp 58 av sina 75 anställda för att prioritera utvecklingen av de läkemedel som börjar närma sig lansering. Flera företag, bland dem Respiratorius, Kancera, WNT Research, Sprint Bioscience och Double Bond, har pressade finanser. Bolagen redovisade bara något tiotal miljoner eller mindre i likvida medel vid utgången av tredje kvartalet 2019 (tidpunkten valdes för att ge en bild av den finansiella ställningen under själva verksamhetsåret och före eventuella dispositioner i samband med årsbokslutet). I inget fall översteg börsvärdena 200 miljoner.
En livlina blir täta nyemissioner. Typiska belopp är 10–30 miljoner. Efter emissionskostnader innebär det att verksamheten kan fortsätta ytterligare några kvartal innan det är dags att åter gå till aktiemarknaden.
– Bolagen gör multipla emissioner men en del aktier omsätts nästan inte alls. De låga värderingarna är förstås en funktion av bristen på likviditet i aktierna, säger Jonas Brambeck, investeringsansvarig för life science på Industrifonden.
Ingrid Teigland Akay, grundare och vd för riskkapitalföretaget Hadean Ventures, säger att svensk cancerforskning håller en enastående hög nivå, vilket givit utdelning i ett antal nystartade företag inom cancersektorn, men varnar också för ett ökat beroende av ett bra börsklimat.
– De har haft svårt att få kapital från institutionella investerare. Men de har lyckats väl – och det gäller även en del bolag med produkter i väldigt tidiga faser – på aktiemarknaden. Det har inneburit en möjlighet eftersom företagen ju har kunnat utvecklas, och en utmaning i och med att de är exponerade för svängningarna på börsen. Det här är en riskfaktor för bolag som behöver mycket kapital för att kunna driva kliniska studier, säger hon.
Att branschen är så beroende av att finansiera långsiktig forskning med allt kortare pengar från nyckfulla småbolagsbörser oroar också den svenska regeringen. I sin nya nationella life science-strategi konstaterar man att Sverige härom året var trea i världen efter USA och Kina i antalet noteringar av läkemedelsbolag. Näringsdepartements analytiker kallar detta för internationellt sett unikt och varnar för att börsnoteringsklimat och börsmarknader kan skifta snabbt.
Men det finns förstås undantag bland de noterade bolagen. Ett är Oncopeptides med över en miljard i kassan och därmed möjligheter att finansiera sin verksamhet, främst avseende blodcancer, under lång tid framöver. Ett annat undantag är Immunicum som tog in 350 miljoner kronor i nytt kapital i slutet av 2018. Enligt operative chefen Sijme Zeilemaker är finansieringen därmed säkrad minst till slutet av 2021.
Läget är också ett annat för Oasmia Pharmaceutical och Cantargia, som haft en stark utveckling på börsen på senare tid. Bakgrunden är att deras produkter bedöms vara färdiga eller nästan färdiga för kommersialisering.
Aktiemarknaden har också stor tilltro till de båda tungviktarna inom strålbehandling, Elekta och Raysearch, och till det ledande svenska diagnostikföretaget Immunovia. Dessutom är diagnostik och strålning inte beroende av djurförsök, kliniska prövningar eller andra processer som hör läkemedelsvärlden till. Därför har bolag inom dessa segment – Spectracure, Scandidos, Micropos, Phase Holographic, Arocell och Lidds – inte heller samma behov av kontinuerliga kapitalinjektioner.
Hur står sig då de svenska företagen internationellt? Klas Kärre säger att Sverige länge har varit en stor nation inom strålterapin, även om antalet forskningsprojekt minskat. Enligt Kärre ligger svensk forskning även väl till inom diagnostiken.
– Sverige har ovanligt många forskningsbolag som är verksamma inom cancer med tanke på landets storlek, säger Mattias Häggblom på Swedbank Robur.
Ett särskilt styrkeområde är så kallade särläkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar. Dessa patientgrupper är små, vilket innebär att det sällan lönar sig för industrin att ta fram produkter. Därför ger tillsynsmyndigheterna extra marknadsskydd utöver patenten för sådana läkemedel. Oncopeptides, Oasmia, Immunicum, Bioinvent, Isofol, Active Biotech, Medivir, Respiratorius, WNT Research och Kancera har alla fått produkter klassade som särläkemedel av tillsynsmyndigheter i USA eller Europa.
Att få status som särläkemedel är viktigt för de placerare som överväger att investera i bolagen. Flera av företagen har så sköra finanser att de måste söka ny finansiering med återkommande intervaller.
Nya kapitaltillskott behövs också eftersom det bara är några procent av alla utvecklingsprojekt som kan realiseras. Att utveckla, finansiera, certifiera, producera och sälja ett nytt cancerläkemedel kostar i snitt två miljarder dollar. För ett svenskt företag med några tiotal anställda är det självklart en omöjlig uppgift. Därför är samverkan med andra och outsourcing av funktioner ett centralt moment. Isofol Pharma, som utvecklar ett medel mot ändtarmscancer, anlitar till exempel amerikanska Syneos Health som ett slags marknadsavdelning på entreprenad. Enligt vd Ulf Jungnelius är det mycket vanligt att små forskningsbolag använder sådana resurser för att ta ett läkemedel till marknaden.
Än viktigare för de små svenska cancerföretagen är att teckna avtal med stora etablerade läkemedelsbolag som Astra Zeneca, Merck och Pfizer för att få dem som finansiärer och samarbetspartners. Läkemedelsjättarna är också angelägna att knyta upp lovande forskningsbolag för att få tillgång till nya produkter. Dagens stora läkemedelsbolag köper snarare än bygger mycket av sin innovation, konstaterar forskningsbolaget Sprint Bioscience i en marknadsöversikt.
– För små bolag kan det vara avgörande att visa så kallade proof of concept, det vill säga att deras läkemedel har bevisad potential, för att få till stånd ett samarbete med ett stort läkemedelsbolag. Då förbinder sig forskningsbolaget att det nya läkemedlet ska nå vissa milstolpar inom en viss tid, säger Jonas Brambeck.
Klas Kärre.
Jonas Brambäck.
Noterade bolag inom cancervårdnya metoder mot cancer
De senaste årens framsteg inom cancerforskningen har skett inom två områden. Det första området är immunterapi. Tanken med immunterapi är att trimma immunförsvaret så att det blir bättre på att bekämpa tumörceller.
En metod är antikroppar, som är proteiner och en del av immunförsvaret. Men de kan även tillverkas utanför kroppen och ges i form av läkemedel. Antikroppar signalerar till immunförsvarets T-celler (ett slags vita blodkroppar) att gå till attack. En annan metod är att förstärka immuncellerna utanför kroppen. Det görs genom att ta vita blodkroppar, framförallt T-celler, från tumörvävnad eller från blodet och modifiera dem genetiskt så att de blir mer effektiva på att bekämpa cancercellerna.
Det andra området är målinriktade läkemedel, som ökar effektiviteten och har mer begränsade biverkningar än cellgifter. De målinriktade läkemedlen utgörs dels av antikroppar, dels av små molekyler. I båda fallen är avsikten att blockera vissa signalvägar i cancercellerna – eller normala celler intill cancercellerna.
En tredje typ av målinriktade läkemedel är på väg att introduceras. Det är kroppsegna immunceller som modifieras utanför kroppen så att de effektivt kan känna igen och förstöra vissa typer av tumörceller. Källa: Cancerfonden
Utöver läkemedel finns tre andra typer av noterade bolag inom bekämpning av cancer. En är strålningsutrustning, en annan diagnostiksystem för att upptäcka cancer så tidigt och effektivt som möjligt. En fjärde är skonsamma produkter för att tillföra läkemedlen till kroppen, så kallad drug delivery.
(Uppgiften om kassa i sammanställningen nedan avser likvida medel eller motsvarande vid slutet av Q3 2019).
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.