Calmfors tre punkter för lyckad integration

Problemets omfattning gör att man måste arbeta med alla tre metoder, inklusive att acceptera lägre ingångslöner, anser Lars Calmfors som därmed går i klinch med den svenska fackföreningsrörelsen när det gäller frågan om lönespridningen.

Fackförbunden har enligt ekonomiprofessorn fel när de säger att höga lägstalöner inte har någon negativ effekt avseende arbetslösheten.

Lars Calmfors beskrev sysselsättningsproblemen genom att lyfta fram att utomeuropeiskt födda med högst förgymnasial utbildning har sju gånger högre arbetslöshet än inrikes födda med minst gymnasieutbildning.

“Problemet är att invandrare har otillräckliga färdigheter av det slag vi efterfrågar på arbetsmarknaden”, sade han.

Den mest sympatiska metoden för att lösa utmaningen är enligt Lars Calmfors mer satsningar på utbildning. Han lyfte fram flera exempel på förbättringspotential på utbildningsområdet, men sade samtidigt att det är “fullständigt orimligt” att utbildning ensamt skulle kunna lösa problemen.

Den andra principiella metoden han tog upp är subventionerade anställningar, antingen i form av permanent branschstöd eller tillfälliga anställningsstöd.

Exempel på permanenta branschstöd är utvidgade RUT-avdrag. Det medför dock snedvridnings- och undanträngningseffekter, och har sammantaget begränsad potential, uppgav han.

Även tillfälliga anställningsstöd har nackdelar såsom att de innebär budgetkostnader, byråkrati, stigmatisering och undanträngningseffekter. De kompenserar heller inte permanent för låg produktivitet, framhöll Lars Calmfors.

“Man ska inte vänta sig för mycket här heller”, sade han sammanfattningsvis.

Den tredje metoden som Lars Calmfors lyfte fram är sänkta ingångs- och lägstalöner. Sverige har världens mest sammanpressade lönestruktur i den nedre halvan av inkomstskalan. Den gamla svenska arbetsmarknadsstrategin fungerade när man hade en homogen arbetskraft, men nu är läget annorlunda, argumenterade han.

Det finns en potentiell efterfrågan från företag att anställa till lågkvalificerade jobb om lönerna vore lägre, hävdade Lars Calmfors. Det finns visserligen en viss risk att sådana anställningar kan bli substitut för andra tidigare mer välbetalda jobb, men anställningarna kan även bli ett komplement, betonade han.

Det finns ett stort fackligt motstånd mot lägre löner, konstaterade Lars Calmfors. Om man inte hanterar frågan kan Sverige dock komma att få mer svartjobb i företag utan kollektivavtal, varnade han.

Enligt ekonomiprofessorn blir det när det gäller den ekonomiska statistiken framöver allt viktigare att skilja mellan bruttonationalprodukt och bruttonationalprodukt per person.

“När fler asylsökande får uppehållstillstånd och räknas in i befolkningsstatistiken blir det en betydande diskrepans mellan ökningen av BNP respektive BNP per capita. Nästa år räknar exempelvis Konjunkturinstitutet med en BNP-ökning på 2 procent medan BNP per capita bara väntas öka med 0,5 procent. Det är lite av en ny situation”, sade Lars Calmfors.