Budpremierna allt snålare

Att det blev billigare att köpa bolag är ena sidan av fallande budpremier. Den andra är att aktieägarna i de uppköpta bolagen fick mindre utväxling på sina placeringar. Fondkommissionären Carnegie har fört statistik över förvärven på Stockholmsbörsen de senaste två åren.

Vid en första anblick har Stockholmsbörsen gått på tvären med den amerikanska utvecklingen. Förra året var den genomsnittliga budpremien 48 procent mot 42 procent året innan. Men statistiken snedvrids kraftigt av kontantbudet på Jobline som gav en premie på 209 procent och av aktiebudet på Arthema Medical med premie på 153 procent.

Exkluderas de två affärerna så stannade premien i genomsnitt 32 procent. Det skulle tala för att de sjunkit även på Stockholmsbörsen.

Recessionen och den svaga aktiemarknaden anför de flesta som skäl till nedgången 2001 jämfört med 2000. Suget efter att göra företagsköp har minskat och antalet affärer. I USA har de t ex från 1998 till 2001 minskat från runt 12 400 till 7 400 stycken enligt Thomson Financial.

”När aktievärdena stiger, när du har en glödande het marknad för förvärv och fusioner med folk som konkurrerar om tillgångarna där ute, det är då du ser premierna stiga”, sade Deutsche Banks M&A-chef Monte Koch nyligen till Reuters.

Det senaste året har det varit precis tvärtom. Företag har fått svårare att finansiera köp med egna aktier eller få billiga lån. Intresset och fokus har mer varit inriktat på att se kostnader och lönsamhet än att köpa sig tillväxt.

Men om nu premierna har sjunkit så menar Frank af Petersens, chef för fusioner och förvärv på Carnegie, att det inte är fråga om en bestående förändring.

”Mot den trenden talar att extremerna finns och att de kom 2001. I vår rådgivning har vi inte märkt att det skulle vara lägre budpremier. Statistikunderlaget är för litet för att tjäna som vägledning.”

En del av skiftningarna mellan åren förklarar även experterna i USA med engångseffekter. 1996 gjordes många fusioner mellan företag av samma storlek. Det är något som normalt innebär låga premier och kan förklara bottennoteringen på 24 procent.

De små volymerna i början av 1990-talet, samtidigt som det skedde ett par spektakulära lånefinansierade utköp, kan konstgjort ha tryckt upp budpremierna som toppade 1991 på uppåt 45 procent.

Majoriteten av utköpen på Stockholmsbörsen har brittiska och amerikanska företag stått för. Ändå tror Frank af Petersens att den amerikanska utvecklingen på kort sikt inte kommer att påverka budpremierna på Stockholmsbörsen.

”För bud på Stockholmsbörsen är det inte särskilt relevant att enbart titta på andra marknader. Avgörande är hur ägarna tänker på Stockholmsbörsen och framför allt hur situationen är i det enskilda fallet. Men om en ihållande trend etableras på den amerikanska marknaden med lägre budpremier, så kan det komma att smitta av sig på såväl globala som lokala ägare till svenska företag.”