Brytpunkten: Då är ISK respektive depå det bästa alternativet

Investeringssparkontot, ISK, infördes i Sverige den 1 januari 2012. Sparformen erbjöds till privatpersoner och skulle stimulera sparande i aktier och fonder. Med ett ISK slapp privatpersoner sätta sig in i krångliga deklarationsregler, men viktigast av allt har skatten på investeringssparkontot varit väsentligt lägre än för en traditionell aktiedepån.

ISKArtikel

Löfven om ISK: Beskattningen är väldigt, väldigt låg

Riksrevisionen – som ställt sig skeptiska till ISK – lyfte i en granskning fram att införandet av sparformen innebar ett skattebortfall på hela 42 miljarder mellan 2012 och 2017.

Det hindrade inte att sänkt skatt på ISK blev en fråga i valrörelsen. När Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lade fram Tidöavtalet hette det också att de första 300 000 kronorna på ett investeringssparkonton skulle vara skattefria. Så kan det fortfarande bli under mandatperioden. Men inte i närtid. Sänkt ISK-skatt fanns inte med när budgeten lades fram i tisdags.

LÄGRE SKATTEKOSTNAD MED ISK

Sedan investeringssparkontot togs fram har det varit det klart bättre alternativet skattemässigt. Visserligen kan man kvittera vinster mot förluster och undgå att skatta då börsen går ner med en depå. Men sett över några år har ISK trots detta gett klart lägst skattekostnad.

Mellan åren 2016 och 2021 gick Stockholmsbörsen väldigt starkt. Samtidigt var statslåneräntan låg vilket resulterade i stora vinster och låga skatter för privatpersoner som sparade på ISK. Hade du under början av 2016 placerat 100 000 kronor i en svensk indexfond – Länsförsäkringar Sverige Indexnära – hade du i slutet av 2021 kunnat ta ut 223 286 kronor, med ett ISK-konto. Det motsvarar en avkastning på 123% på 6 år, efter såväl fondavgifter som skatter. Hade du istället valt att placera samma summa på en depå hade det uttagningsbara kapitalet efter skatter och avgifter endast varit 187 355 kronor.

Hade man som sparare varit mer aktiv med en depå hade skatten blivit ännu högre. Tabellen nedan visar skattekostnaden och dess påverkan på avkastningen om en sparare varje år sålt och köpt tillbaka samma indexfond. Exemplet kan verka märkligt men syftar på att visa skattekostnader för en aktiva handlare.

ISK ELLER DEPÅ VID HÖGRE RÄNTELÄGE?

Framöver kommer skatten på ISK bli högre. Räknar vi med att statslåneräntan ligger kvar på 2,16%, som den gjorde i början av november, skulle schablonskatten för ISK landa på 3,16%. Värdet på kontot multipliceras då med 3,16%, och av det värdet dras 30% i skatt. Det skulle innebära en skattesats på omkring 0,95% av pengarna på ISK. Den knappa procenten kan jämföras med att skatten under 2022 låg på 0,375%.

ISKArtikel

Stor risk att skatten för ISK-konto höjs rejält

Så vad ska man välja av att ha pengarna på ISK eller en tradionell depå? Det hela kokar ner till den förväntade avkastningen. Tror man på väldigt svag eller negativ börs 2023 kan depån komma att vara det bättre alternativet. Afv har gjort ett försök att räkna och hitta en brytpunkt på förväntad avkastning och val av konto. Insättningar har exkluderats vid beräkning av kapitalunderlaget.

Enligt vår räknemetod ser vi en brytpunkt vid cirka 3,5% avkastning. Förväntar man sig 3,5% eller mer i avkastning 2023 är ISK det bästa valet. Vid en förväntad avkastning under 3,5% skulle en depå vara det bättre alternativet.

ISK: FORTFARANDE ETT FÖRMÅNLIGT ALTERNATIV

Den stora risken för ISK-sparare är att man även negativa börsår tvingas betala skatt. En annan risk är om statslåneräntan höjs ytterligare. Men än verkar alltså inte räntehöjningarna tagit död på investeringssparkontot. I synnerhet inte om man förväntar sig hög avkastning framåt. Redan vid 8% förväntad avkastning får man på depå betala mer än dubbelt så mycket i skatt som på investeringssparkontot. Och vid 10% avkastning är det nästan tre gånger så hög skattekostnad.