Bredare brister

Högre överföringshastighet på internet innebär nya användningsområden och oanade möjligheter. Men också större risker. Den personliga integriteten kan lättare kränkas. Ett exempel är att grannen enklare kan läsa din e-post.

Med bredband går det bra att vara ständigt uppkopplad mot internet. Ett sådant beteende är godis för ovälkomna datahackers som vill tränga in i någon annans dator. Intränglingarna har då längre tid på sig att lokalisera den så kallade IP-adressen till den dator man använder. Den som surfar med ett vanligt telefonmodem, vanligast i dag, är bara exponerad under den tiden som han eller hon är uppkopplad.

Tjänster underlättar

De tjänster som bredbandsförespråkarna marknadsför underlättar till och med för hackers.

En tjänst signalerar på internet om att man är uppkopplad, så att man kan chatta. Men det är inte bara vänner och bekanta, utan även hackers, som kan se att du är on-line och vilken IP-adress du har. Datorn behöver också vara på hemma hos den som vill bli nådd via IP-telefoni. Samma sak gäller för den som har bostadens inbrottslarm kopplad till datorns server.

“Alla dessa nya tjänster leder till nya risker”, säger Sven-Åke Löwgren, IT- och teknikansvarig för Telias bredbandssatsning.

Den oavbrutna internetuppkopplingen gör också att man är mer exponerad mot virus.

En annan riskfaktor är operativsystemen, de grundprogram som driver datorerna.

“Både (operativsystemet) Windows 98 och Windows NT läcker som såll”, säger Åke Wallin, tekniker på Internet Security System, ISS. “Flera olika parametrar gör att det är lätt att komma åt information.”

Genom att dela datanät med andra som bor i samma hus utsätter man sig också för risker. Det sker till exempel vid så kallad fildelning. Fildelning innebär att datorn är anpassad så att andra datorer kan komma åt filer på din hårddisk. Det gör att även ovälkomna datorgäster kan ta sig in på datorn, läsa dina filer, kopiera dem eller sabotera.

Med gemensamma nät går det därför, för någon som är tekniskt kunnig, att komma åt information på grannens dator, även om man med hjälp av lösenord och användar-id normalt sett bara ska kunna se just den specifika filen man har tillgång till och inte de andra filerna på hårddisken.

Inte alla bredband

Problemen hänger ihop med tekniken, där olika tekniker är olika säkra. Långtifrån alla bredbandsuppkopplingar har insynsproblemet. DSL-nät, det vill säga digitala abonnentlinjer där koppartråden i telefonledningen skrämts upp, är generellt sett säkrare än ethernetuppkopplingar, kabel och radio, eftersom man med den typen av nät inte delar nätutrymme med någon annan dator. Med ADSL (en typ av DSL) går trafiken direkt från datorn ut till telestationen där switchen, dataväxeln, sitter. I en så kallad ethernetuppkoppling fungerar nätet som om datorerna är kopplade i serie på samma kabel. Datortrafiken går därför genom alla datorer och dataväxeln och den gemensamma servern finns inne i huset.

Med ethernet kan därför en datorkunnig person läsa trafiken till och från de andra datorerna. Om inställningarna inte är riktigt gjorda kan de enskilda datorerna dessutom komma åt varandra eftersom de har inbördes kontakt.

Kabelbolaget Stjärn-TV:s kunder råkade ut för detta i höstas. Hyresgästerna kunde komma åt grannars information på hårddisken.

“Sätter man upp portar i växeln på ett korrekt sätt så har man tillräckligt bra skydd för normal användning”, säger Bo Lindgren, teknisk chef på Bredbandsbolaget. Han anser att man då måste vara antingen dataspecialist eller nätverkstekniker för att kunna ta sig in på någon annans dator.

Åke Wallin, tekniker på Internet Security Systems ser ett stort problem med att allt fler sitter hemma och arbetar. Han konstaterar att det i den egna datorn sällan finns lika bra skydd mot virus, trojaner och bakdörrar, det vill säga programsnuttar som hackers skickar till andras datorer och som sedan kan användas bland annat för att vittja dem på information.

Det kan vara lätt att få ovälkomna datorgäster. Om man är uppkopplad med en webbläsare på en handelsplats så kan sajten skicka en så kallad cookie till dig, det vill säga en slags textsträng som håller reda på vem du är och vart du surfar. Här är ingen skillnad om man använder vanlig internet eller bredbandsuppkoppling, eftersom det handlar om öppna nät.

Överdriv inte

Men man ska inte överdriva riskerna. För det är kanske inte så troligt att en hacker är allra mest intresserad av en privatpersons dator. I första hand är det snarare utmaningar som till exempel att knäcka en storbanks sekretesskod som lockar, vilket ger större tidningsrubriker. För den enskilde är det därför inte så jättestor fara.

Men den ständiga uppkopplingen ställer större krav på användarna.

“Användaren måste bli medveten om att det kan finnas risker”, säger Anders Ahlbeck, informationsdirektör på Stjärn-TV.

När man surfar på en dator ansluter den till en så kallad port på en växel, eller switch, innan man kommer ut på nätet. I den porten ska man ha ett filter, en så kallad brandvägg som sållar bort virus och annan ovälkommen information. Företag har till skillnad från hemdatorn alltid brandväggar. Och det finns skydd mot cookies som jag kan sätta in i min webbläsare. Man kan också kryptera viktiga dokument som e-mailas, och man bör vara försiktig med att installera program från internet.

Att ha företagshemlig information lagrad i datorn är kanske heller inte någon bra idé.

Visst finns det risker. Men den som vill vara 100-procentigt säker gör bäst i att stänga av datorn.