Breda skattesänkningar i budgeten: ”Marginalskatterna är bland de högsta i världen”

Inflationen har bekämpats och Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som regeringen räknar med håller i sig fram till 2026. Som en konsekvens av ränteökningarna har hushållens ekonomi försvagats och bostadsinvesteringarna minskat.

Under en presskonferens där regeringen la fram sin budgetproposition för 2025 sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) att det som behövs för att förbättra hushållens ekonomi är stigande reallöner.

“Man har tappat 10 års reallöneökningar. Man har märkt att det man sparat inte finns kvar och om det finns kvar är det mindre värt”, säger Elisabeth Svantesson och nämner även den höga arbetslösheten som ett problem för svensk ekonomi.

Skattesänkningar på inkomster

Av budgetens reformutrymme på 60 miljarder kronor kommer cirka 40% gå till olika former av skattesänkningar. Bland annat genomförs en förstärkning av jobbskatteavdraget och sänkt skatt för pensionärer till en kostnad om 13,5 miljarder kronor. Det innebär att en genomsnittlig löntagare kommer få 2 600 kr mindre i skatt 2025, enligt regeringens beräkningar. Det motsvarar ungefär en skattesänkning på 217 kr i månaden.

“Mer i plånboken handlar i den här budgeten om sänkta skatter”, sa Svantesson.

Brytpunkten för statlig inkomstskatt flyttas även upp, vilket gör att de skattelättnaderna för personer som tjänar över 41 000 kr respektive 62 000 kr i månaden blir högre sett i reda kronor än bland normalinkomsttagare. Detta var ett tema som präglade stora delar av presskonferensen.

“Marginalskatterna är bland de högsta i världen. Det hämmar långsiktig tillväxt”, sa Elisabeth Svantesson om skattesänkningarna.

ISK-skatten kommer att slopas för sparare med mindre än 150 Tkr i sparat kapital, vilket ger en mediansparare 750 kr mer i plånboken under 2025. Året därpå blir det skattefritt upp till 300 Tkr.

Presskonferensen präglades av regeringens fokus på att stimulera ekonomin genom nämnda skattesänkningar. Men budgeten innehöll även en sänkning av biståndsramen de kommande tre åren på 3 miljarder kronor, en ram för det militära biståndet till Ukraina på 75 miljarder kronor mellan 2024-2026 (vilket ligger utanför reformutrymmet) och förstärkningar av vägunderhållet under 2025.

Regeringen vill även öka incitamenten för kommuner att bygga vindkraft genom en satsning på 340 Mkr.