Branschen sågar regeringen efter LKAB:s krisbesked: ”Frånvarande”

3 000 000 ton ligger och väntar, skrev Afv i februari efter att tågen väl hade börjat rulla igen på Malmbanan.

Trots att trafiken återupptagits efter vinterns stora urspårning, som ledde till intäktsbortfall på 7 miljarder kronor för LKAB, minskar inte lagren.

Det gick den statliga gruvjätten ut med i onsdagen.

“Snart börjar också perioden med banarbeten, vilket betyder ännu lägre kapacitet på järnvägen”, skriver LKAB i ett pressmeddelande och varnar för bolaget kommer behöva slå igen både ett pelletsverk, ett tillhörande anrikningsverk och gruvproduktion – om inte drastiska åtgärder kommer till.

30 miljarder i förlorade intäkter

Intäktsbortfallet kan bli enormt. LKAB:s prognos är 5 mdr kr per år och 30 mdr kr fram till 2030.

“Det är väldigt sorgligt”, säger Maria Sunér som är VD på branschorganisationen Svemin.

För många av de industrisatsningar som görs i norra Sverige är Malmbanan central som transportväg. Förutom LKAB drabbas Kaunis Iron och Boliden, som använder banan för transporter. Samtidigt vill nya aktörer få plats i närtid, så som H2 Green Steel och Copperstone.

“Hela systemet är undermåligt i dagsläget och regeringen har inte alls varit tillräckligt offensiv när det gäller investeringar i infrastruktur”, säger Maria Sunér.

“De får åka buss”

Satsningar på dubbelspår, som det talas om, skulle först ge kapacitetsökningar under nästa årtionde. Maria Sunér menar att det nu behövs akuta åtgärder för att säkra malmleveranserna.

“Det handlar om tuffa prioriteringar, som att fundera över vilka typer av transporter som kan göras med alternativa transportsätt”, säger hon och nämner alla persontransporter och annat gods än järnmalm.

“Vad man skulle kunna göra är att säga: Vi kommer inte köra någon persontrafik på malmbanan. De får åka buss.”

Svemin saknar infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) i diskussionen.

“Det känns inte som att ministern har varit på tårna. Som flera av mina medlemmar kommenterat har man inte alls visat något intresse att åka upp och titta på plats under urspårningen, vilket man har gjort när det har varit andra större störningar i infrastrukturen”, säger Maria Sunér som kräver mer av ministern.

Det är en annan tonalitet och större belopp som talas om från LKAB nu än tidigare. Har ni i branschen varit för defensiva? 

“Man kan alltid vara efterklok, men jag skulle ändå vilja påstå att LKAB och aktörerna som finns längs Malmbanan har påtalat behovet av kraftig satsning och upprustning under många år.”

“Sen kanske man alltid skulle ha skrikit ännu högre. Men ibland är det ju inte förrän man verkligen kör in i väggen som problemen väl får utrymme i den mediala och politiska debatten.”

Om LKAB inte kan transportera ens dagens produktion, är det då realistiskt att ge utrymme för flera nya aktörer på Malmbanan? 

“Det tycker jag att man ska. Det känns oerhört sorgligt om Sverige skulle få en situation där vår infrastruktur blir en begränsning för hur många industriella satsningar vi kan ha. Här måste staten ta sitt ansvar.”

Svensk trovärdighet på spel

Tidigare i våras var Maria Sunér på världen största prospekteringsmässa i Toronto.

“En av de saker som man framhöll som en fördel för Sverige för framtida gruvor är att vi har en fungerande infrastruktur i norra Sverige”, säger hon och lägger till:

“Jag tror det här riskerar att underminera Sveriges trovärdighet både som investeringsland och pålitlig leverantör. Det är något som både LKAB och Kaunis lyft fram. De är oroliga för hur kunderna ska se på leveranssäkerheten, vilket har varit av deras främsta selling points.”