Bostadsbomben

Den kommunala bostadsbomben är på väg att brisera mitt undervalrörelsen. För staten handlar det om att skjuta till tiotalsmiljarder kronor för att kunna rekonstruera finansielltutblottade kommunala bostadsföretag och kommuner.
11 mars 1998 08:00

Kommunförbundet presenterade i förra veckan en rapport om dekommunala bostadsföretagens ekonomiska situation. Rapporten äringen munter läsning utan en studie av ett bostadspolitisktfiasko och en omfattande kapitalförstöring. Staten har förstgenom mycket generösa räntebidrag och andra löpande subventioneruppmuntrat kommunerna till ett massivt bostadsbyggande och dåutan krav på kommunerna att skjuta till något som helstriskkapital till sitt bostadssföretagande.

Incitamenten för kommunerna har istället varit de motsatta: attlånefinansiera allt och genom borgensinstrumentet använda denkommunala skattekraften som riskbärare.

När nu räntebidragen klingar av och fastighetsskatteuttaget ökarsitter många kommuner med mer än konkursmässiga bostadsföretagpå halsen.

PÅ RUINENS BRANTEffekterna av detta är att många kommuner befinner sig påruinens brant där bostadsföretagens problem ger ytterligarehävstång åt andra strukturella problem, som utflyttning,sjunkande skattekraft, hög arbetslöshet. Bostadsföretagensfinansiella problem gör att kommunerna tvingas spara på denövriga verksamheten, vilket sänker servicenivån, ökararbetslösheten i och utflyttningen från dessa kommuner.Kommunförbundet skriver att de 50 bostadsföretagen med det mestutsatta läget skulle behöva ett tillskott på nio miljarderkronor för att sanera sin ekonomi. Beloppet har schablonmässigtberäknats som det belopp som skulle behövas för att, med dagensbokförda värden, ge de berörda bolagen en soliditet på 30procent. Eftersom det finns stora nedskrivningsbehov i dessaföretag skulle den verkliga soliditeten vara väsentligt lägre.För att öka den (initiala) soliditeten till 30 procent i allakommunala bostadsföretag skulle det behövas ett kapitaltillskottpå drygt 45 miljarder kronor.

GENERELLT PROBLEMKommunförbundets rapport ger emellertid underlag för attproblemen inte bara gäller ett femtiotal bostadsföretag i djupkris utan är av mera generell natur. Exempelvis redovisar 307 av319 företag negativa resultat efter finansnetto om manexkluderar räntebidrag. För att kompensera sig för de sänktaräntebidragen, den ökande fastighetsskatten och i många fallökade vakanserna erfordras således höjda hyror eller kraftigtsänkta kostnader.

Höjda hyror är knappast något realistiskt scenario för de flestaföretag med tanke på den låga inflationen och med tanke på atthyrorna idag ligger på generellt höga nivåer. Kommunförbundetskriver exempelvis att de idag är klart billigare att köpa ochäga ett eget hus än att hyra en lägenhet i 205 av landets 288kommuner.Ytterligare priskonkurrens kommer från problemfylldabostadsrättsföreningar. Där många kommuner också sitter tjocktmed sina borgensåtaganden.

BILDTEXT: Nu ingår även dålig ekonomisk utsikt i hyran.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.