Bortkastade OECD-råd

Visst finns det en del berömmande inslag i OECD:sSverigerapport, som regeringen påpekat. Budgetsaneringen ochförtroendet för riksbankens låginflationspolitik ses sompositivt. OECD lovordar också målet om överskott i budgeten med2 procent.

Tyngdpunkten i OECD-rapporten är dock lagd på de långsiktigaproblemen. OECD har sedan många år koncentrerat sig på attutarbeta en strategi för ökad sysselsättning, OECD Jobs Strategy.En liten del av förslagen i förra årets rapport återkom iregeringens sysselsättningsproposition. Senare tog man docktillbaka den bortre parentesen i arbetslöshetsförsäkringen. Idag verkar finansministern inte vilja låtsas om de konkretaförslagen från OECD. Råden kan tyckas bortkastade. Det finnsdock skäl att tro att de blir aktuella igen efter valet.

INEFFEKTIV UTBILDNINGOECD ser i Sverige framför allt den höga skattenivån som ettallvarligt hinder mot sparande, arbetsvilja och utbildning. ISverige är strävandena efter jämna inkomster djupt rotade, sägerman, men invänder att hälften av inkomstöverföringarna gälleröver individens livstid och alltså knappast är utjämnande. Enallt större del av befolkningen (31 procent) är beroende avbidrag för sitt uppehälle, och andelen kommer att växa omingenting görs.

Regeringens strategi för att bevara en jämn inkomstfördelning äratt höja utbildningen för dem som har svårt att hävda sig påarbetsmarknaden. Ökad utbildning är i linje med OECD:s program,men rapporten är skeptisk till att detta räcker.

Sverige har en välutbildad befolkning och svenska elever hamnarhögt i internationella jämförelser. Men Sverige satsar också merän andra länder på utbildning, och med tanke på detta ärresultaten inte lika lysande. Resultaten är också ojämntfördelade. Om utbildningen skall kunna motverka behovet av ökadelöneskillnader ställs högre krav.

Enligt OECD är antalet undervisningstimmar få i Sverige. Tid ochresurser kan användas effektivare. Man föreslår ökad användningav s.k. skolpeng, mer individuell lönesättning och flerlandsomfattande prov, allt för att öka kvaliteten och uppmuntratill pedagogisk förnyelse. Studiestödets utformning ochbristande marknadssignaler medför att högskolestudierna tenderaratt bli utdragna i tiden och inte får den inriktning somefterfrågas av företagen.

HÅRDA VILLKOR VID KONKURSOECD ägnar också uppmärksamhet åt de mindre företagens villkor.En intressant iakttagelse är att man anser att de hårdavillkoren vid konkurs i Sverige är en faktor som starktmissgynnar uppkomsten av nya företag. Ett misslyckande kan ledatill att företagaren blir skuldsatt för resten av livet, blandannat genom att skatteskulder inte skrivs av på det sätt som ärvanligt i andra länder. Särskilt i USA uppmuntrar man a good tryoch många framgångsrika entreprenörer har både en och tvåkonkurser bakom sig innan de lyckas.

De höga skatterna på arbetsinkomster i förhållande tillkapitalinkomster har skapat ett snårigt skattesystem för attföretagare inte skall gynnas otillbörligt.

Den bästa lösningen vore att sänka marginalskatterna. Ävenarbetsrätten är ett hinder mot nyföretagande och expansion,enligt OECD. Man borde åtminstone ge små och nystartade företagundantag från delar av lagstiftningen. Lönebildningen är ocksåett bekymmer för småföretagen. I andra länder ärlöneskillnaderna ofta avsevärda mellan små och stora företag,vilket gynnar de mindre och nystartade. Svenska hushåll harockså lågt sparande och små finansiella tillgångar, medan egetsparkapital ofta är en förutsättning för att man skall kunnastarta företag.

Ett stort bekymmer för hela samhällsekonomin är den starkaföljsamheten i lönebildningen. När expansiva branscher ellerföretag behöver locka till sig arbetskraft motverkas detta avkompensationskrav som hotar att driva upp hela lönenivån. Dettamedför i sin tur rationaliseringar och personalneddragningar sompå lång sikt motverkar sysselsättningen.

BILDTEXT: Finansminister Erik Åsbrink arkiverar OECD-rapportentill efter valet.