Bortglömd bioteknik

Galna ko-sjukan har satt skräck i Europa. Kraven ökar på bättre livsmedelskontroll. Livsmedelsföretagen är pressade att visa att deras produkter håller måttet. Ett varumärke är för evigt förstört om konsumenterna blir sjuka.

Det borde därför vara goda tider för tillverkare av livsmedelstester, till exempel Diffchamb, noterat på SBI-listan sedan juli 1996. Men Diffchamb är inget som lockar placerare. Efter en viss uppgång under 1997 har kursen fallit tillbaka och de senaste åren legat stilla kring 30 kronor.

Diffchamb är inget förhoppningsföretag med försäljning och vinster långt in i framtiden. Försäljningen som tidigare har ökat omkring 20 procent per år tog ett rejält språng i fjol med en ökning på drygt 50 procent till cirka 75 miljoner kronor. Vinsten har samtidigt legat kring nollstrecket, vilket beror på att en ganska stor del, tio procent av försäljningen plöjs ner i forskning och utveckling.

Det finns ingen anledning att ifrågasätta teknologin. Diffchamb är, trots sina blott 60 anställda, ett av de ledande företagen i Europa inom sin nisch, snabbtester av livsmedel för att förhindra att konsumenter blir sjuka av bakterier som Salmonella och Listeria.

God tillväxt

Det är heller inget fel på marknadspotentialen eller tillväxten. Marknaden för livsmedelsdiagnostik uppskattas globalt till tolv miljarder kronor, varav fem miljarder kronor för Europa. Tillväxten för snabbtesterna, som än så länge är en blygsam del av totalmarknaden, växer 10-30 procent per år.

Företagets säljkår förefaller hålla god klass. Annars skulle inte Roche, ett stort läkemedels- och diagnostikaföretag, välja det lilla svenska företaget som säljare av sina produkter inom livsmedelsdiagnostik.

Diffchamb verkar vara bortglömt. Ett par saker kan möjligen förklara placerarnas skeptiska inställning till bolaget.

Det brukar vara svårt att bli stor och framgångsrik inom diagnostik. Inträdesbarriärerna är nämligen lägre än i annan högteknologisk bioteknik.Marknaden för diagnostiska test är starkt fragmenterad. Det finns många små företag och få tjänar pengar. Det är alltså läge för omstrukturering av branschen. Diffchamb tänker delta i denna process och bolaget gjorde i somras en riktad nyemission, som tillförde bolaget 30 miljoner kronor som är tänkt att användas till förvärv.

Köp kan förvisso gå snett, särskilt när det handlar om företag där mycket hänger på nyckelpersoner. Men inställningen bekräftar att företaget är värt att uppmärksammas. På förvärvslistan lär stå säljbolag på nya marknader och företag med kompletterande teknik.

Diffchambs marknad domineras av äldre, billiga tester, som tar tid att genomföra. Ibland kan det dröja upp till en vecka innan svaret kommer. Diffchamb bygger sina tester på den så kallade Elisa-tekniken, som bara behöver något dygn för att bli klar. Med DNA-teknik hoppas Diffchamb kunna analysera livsmedel ännu snabbare, inom 24 timmar.

Snabbtesterna har haft svårt att slå igenom eftersom myndigheterna i många länder som till exempel Tyskland och Sverige är skeptiska och fortfarande rekommenderar de gamla metoderna.

I länder med internationellt inriktade livsmedelsindustrier, exempelvis Frankrike, Danmark och USA är marknaden bättre. Går testerna snabbare sparar livsmedelsföretagen pengar.

Diffchamb är inriktat på en del av livsmedelsdiagnostiken och har ännu inte något på de områden som är hetast just nu: test för att spåra galna ko-sjukan och genmodifierade organismer. En breddning kanske sker genom företagsförvärv. Diffchambs nisch är matförgiftningsbakterier, men genom samarbetsavtal säljs produkter även inom andra områden som kemisk analys (Roche Diagnostics) och allmän mikrobiologi (3M, Orion Diagnostica).