”Börsvändningen dröjer två år”

Flera konjunkturhus har spått en vändning redan i slutet av detta år. Andra prognosmakare menar att en uppgång dröjer först till nästa år. HSBC:s chefsstrateg Peter Oppenheimer är mer pessimistisk än så.

“Vi tror att vi kommer att se en börsmarknad utan tillväxt det kommande året eller två”, säger han.

Bakgrunden till den nattsvarta prognosen är krisen för börsens storbolag som Microsoft, Ericsson och Vodafone. I den nyligen publicerade analysrapporten ”The 90’s nifty fifty” drar Peter Oppenheimer en parallell mellan 60-talets börsbubbla och it-boomen under 90-talets slut.

De kraftiga börsuppgångarna har flera likheter.

I mitten av 1960-talet hade Wall Street kommit in i en tydlig spekulationsfas. Begreppet the ”nifty fifty” lanserades där ett 50-tal stora och välkända företag som McDonalds, Pfizer, och IBM ingick. De betraktats som guldkantade papper eller ”one-decisionstocks”, alltså en flott aktie man köper och sedan behåller. Bolagen var dessutom ett måste i varje välsorterad portfölj.

På börsen betalade man gärna P/e-tal över 50 för aktierna eftersom bolagen betraktades som näst intill riksfria. Aktieägarna var av uppfattningen att de i princip köpte pengar i och med marknadens övertygelse om bolagens framtida tillväxtpotential. Liten hänsyn togs dock till bolagens egentliga prestationer. Låter det bekant? Enligt Peter Oppenheimer finns ytterligare likheter med 90-talets börshausse.

“Utifrån ett makroekonomiskt perspektiv var marknadsklimatet under 1960-talets slut mycket snarlik det ekonomiska klimat vi haft de senaste åren med stark ekonomisk tillväxt, mycket låg inflation och ränta, ökad produktivitet och nya teknologiska uppfinningar”, säger han och tillägger:

“Då liksom nu var det storbolagens fall som tog andan ur marknaden och det har att göra med att storbolagssektorn utgör en dominerande del av inhemska marknadernas börsindex.”

Under år 2000 utgjorde 20 största bolagen på New York-börsen 35 procent av marknaden, i Europa ligger motsvarande siffra på 30 procent, skriver HSBC. Det är också orsaken till varför det dröjer ytterligare en tid innan börsen återhämtat sig. “Den slutsats man kan dra av parallellen är att storföretagen även nu har en dominerande påverkan på börsindex, och många av dessa bolagen tillhör dessutom industrier som fortfarande har strukturella problem”, säger Peter Oppenheimer. I jämförelse med nifty-fifty-bubblan dröjde det sju år innan de stora börsjättarna samlat krafterna på nytt. Riktigt så lång tid behöver storföretagen förmodligen inte denna gång.

“Börsen kommer nog att vara stabil men utan några starkt ökande börskurser. Marknadsläget kommer alltså att fortsätta som det gjort de senaste 6-7 månaderna åtminstone året ut. Eventuellt längre, säger han.

Däremot väntas vändningen för den svenska marknaden dra ut på tiden. “De fem största bolageni Sverige upptar runt 80 procent av börsvärdet och flera av dem är dessutom i telekomindustrin där vi inte ser några tidiga återhämtningar vilket innebär att Stockholmsbörsens baisse kan komma att vara längre än i övriga Europa”, menar Peter Oppenheimer.

Leila El-Sherif