Börssuccé i det tysta

Den 29 november förra året introducerades fastighetsbolaget Platzer på Stockholmsbörsen. Det innebar slutet på en noteringstorka som hade varat i över fem år, då endast enstaka listbyten hade ägt rum. Sådana räknas inte riktigt efter­som de innebär att redan noterade bolag flyttar in i finrummet utan något åtföljande erbjudande till allmänheten att teckna aktier.

På finansmarknaden väckte Platzers notering förhoppningar om en ny vår för börsintroduktioner. Men bara fyra dagar senare, den 3 december, sålde en av huvudägarna, fastighetsbolaget Wallenstam, hela sin post i Platzer, vilket utlöste en våg av anklagelser om oansvarigt agerande. Nästan samtidigt vinstvarnade plockgodisföretaget Candyking och ställde sedan in sin planerade notering fem i tolv. Och som lök på laxen tvingades snart fastighetsbolaget Hemfosa skjuta upp den börsintroduktion som skulle ske i december efter påpekanden om missade skattebetalningar.

En gång är ingen gång, två gånger är en intressant företeelse och tre gånger är en trend, lyder ett talesätt i tidningsvärlden. Medierna var inte sena att dödförklara introduktionsvågen innan den ens hade börjat. Såväl de rådgivande bankerna som de ägare som ville sätta sina bolag på börsen dömdes ut som okunniga, kortsiktiga och illa förberedda. Det skulle bli svårt att sälja in nya noteringar till investerarna, löd domen. Då ska man också hålla i minnet att det tidigare under fjolåret rasade en intensiv debatt i affärspressen på temat ”Börsen är död”, där börsens funktion som marknadsplats och allokerare av riskkapital till bolag med finansieringsbehov ifrågasattes.

Så vad hände? Man kan knappast tala om någon våg av noteringar. Men faktum är att sedan Platzers introduktion i november har det tuggat på med ett nytt bolag till Stockholmsbörsens finrum varje månad, utom i januari då det är svårt att göra en så kallad IPO eftersom boksluten för fjolåret inte är klara. Och vad mer är; alla dessa noteringar har varit utomordentligt framgångsrika, inte bara genom att de har övertecknats (det vill säga att investerarna har velat köpa fler aktier än vad som bjöds ut) utan framför allt därför att samtliga nya aktier har stigit efter introduktionen. Det har alltså varit lönsamt att teckna aktier i alla fem bolagen (se tabell). Det sista är viktigt eftersom det indikerar att säljarna inte har varit för giriga utan beredda att dela med sig av bolagets värde till nya aktieägare. Om det blir regel snarare än undantag att en nynoterad aktie stiger, ja då underlättas kommande introduktioner.

Av tabellen framgår också att alla fem bolagen hade slagit Affärsvärldens general­index från sin respektive noteringsdag fram till i torsdags i förra veckan. Lika intressant är att samtliga bolag har stigit i absoluta tal, jämfört med försäljningspriset vid introduktionen. Bolagens sammanlagda värdeökning är ungefär 3,7 miljarder kronor som alltså till en del har tillfallit dem som tog risken att teckna sig för aktier – och fick tilldelning – vid introduktionerna.

Det råder inget tvivel om att vårens gynnsamma börsklimat – index har legat på plus större delen av tiden sedan årsskiftet – har underlättat för de nya aktierna, men det är ändå påfallande att samtliga har gått så pass mycket bättre än börsen. Den aktie av de fem som har gått ”sämst”, Platzer, har slagit index med 7 procentenheter. Den som har gått bäst, Bufab, har spöat index med hela 26 procent.

Av detta kan man dra några slutsatser:

De som har noterat bolag under vintern/våren har lyckats väl med sin tajming.

De har heller inte varit för giriga utan lämnat pengar på bordet till köparna.

S�� länge börsen inte klappar ihop finns goda förutsättningar att notera fler bolag.

Börsen är inte död. Den har bara slumrat några år i avvaktan på ett gynnsammare klimat.

Man kan alltså tala om en vår för börsintroduktioner i dubbel bemärkelse. Frågan nu är om den övergår i sommar.