BÖRSKOMMENTAR: Inte den bästa av alla världar

Ekonomisk depression brukar drabba den som tittar i plånbokenstrax efter julhelgerna, men det har ingen motsvarighet påStockholmsbörsen.

Januari är normalt en bra börsmånad, och uppgången fortsätterofta in i februari. Men detta år verkar börsens optimism varatilltagen i överkant. Det är framför allt tillväxtaktierna somhar styrt utvecklingen hittills under året.

INGENTING HAR HÄNTBörsen har gått upp med 5 procent i år men uppgången i Ericsson,Hennes & Mauritz samt flera andra tunga bolag har varit över 10procent. Vad har egentligen hänt i dessa bolag? Ingenting, ärsvaret. Deras aktier, som ofta brukar rekommenderas som köpvärdapå en i övrigt fullvärderad börs, har samtidigt haussats upputan att det samtidigt skett några uppjusteringar avvinstprognoserna.

Värderingen av tillväxtaktier sker alltid på vaga grunder.Tillväxten i bolagets vinster antas vara hög under många år, menaktiemarknadens värderingar tar mycket sällan ställning till hurlänge den höga tillväxten kommer att fortgå. Detta gör det ocksåmycket svårt att tala om riktvärden på tillväxtaktier. Men efterden uppgång som skett börjar det att stå klart atttillväxtaktierna knappast är några investeringsalternativ längrepå en i övrigt fullvärderad börs.

Ericssons och H&M:s kursuppgångar har skett under någon slagsallmän överoptimistisk tro i ljuset av den ekonomiskavärldstillväxten. För det är den fortsatt rådande optimismen förUSA-ekonomin som smittat av sig. I USA finns inga tecken pånågon ekonomisk avmattning. Samtidigt lyckas den amerikanskacentralbanken Fed genom skrämselpropaganda hålla tillbakafinansmarknaderna såpass att någon egentlig justering avstyrräntan aldrig blir nödvändig.

Efter så många år med en lagom och hälsosam tillväxt i ekonominbörjar aktiemarknaden att värdera börsbolagen som om de verkadei den bästa av alla världar.

Stockholmsbörsen har även fått hjälp av lägre inflation och ettfortsatt räntefall i Sverige. Börsen handlas på 20 gånger 1996års vinster och 16 gånger 1997 års vinster. Det är historisktsett mycket högt. Fast i sammanhanget är det betydelsefullt attnotera att börsen också väsentligt har ändrat utseende under desenaste åren. Tillväxtjättarna Ericsson, Astra, ABB och Hennes &Mauritz står tillsammans numera för en tredjedel av helabörsvärdet och höjer därmed börsens vinstmultipel.

Den huvudlösa kursuppgången bland börsens så kallade IT-aktierär ytterligare ett exempel på aktiemarknadens riskfriainställning till börsbolag. Oavsett om IT-bolagen ägnar sig åtkonsultverksamhet eller är återförsäljare av hårdvara så harderas aktier turats om att slå kursrekord. Som ett exempel harEnator, avknoppningen från Celsius, nu ett börsvärde som nästanär dubbelt så stort som sin gamla mamma.

När nu tillväxtaktierna inte längre än köpvärda, vilka aktierkan då betraktas som billiga? Ja, i detta läge är det svårt attöverhuvudtaget finna några alls. Så mycket sparpengar har söktsig till börsen för att få högre avkastning än korta räntan, attäven värderingen av bolag i branscher utan tillväxtförväntningar,exempelvis bankerna, har drivits upp.1996 kännetecknades av attendast en börsintroduktion blev en besvikelse för köparna:Scania. Köpglädjen var på topp och emissionerna blev automatisktövertecknade.

Därför strömmar nu allt fler lycksökare till börsen för attpassa på att hämta billigt kapital. Prospektskrivarna har detsvettigt. Bara under den gångna veckan har sex bolag annonseratnågon typ av börsnotering: Biora, Biosyn, Daydream, NAN, Sigmaoch Ticket (se sidan 45).

VARNINGAffärsvärlden utfärdar en varning: de flesta av börsens (bådegamla och nya) IT- och tillväxt-bolag har med dagens aktiekurserinte en tillräcklig sannolikhet att ge aktieköparna enlångsiktigt godkänd avkastning. Bubblorna kommer att spricka.Visst kan man spekulera i kortsiktiga aktievinster. Visst finnsen möjlighet att bolagen kan motsvara de långsiktigaförväntningarna om allt går deras väg. Men vi lever inte i denbästa av alla världar.