BÖRSKOMMENTAR: Flödet inte enväldigt längre

Stockholmsbörsen har haft en svag utveckling den senastemånaden. Jämfört med toppnoteringen en bit in i mars på plus 19procent sedan årsskiftet, står nu Generalindex 8 procentenheterlägre.

Utvecklingen totalt sett i år är dock på intet sätt dålig,snarare tvärtom (i förhållande till vad som bjuds i avkastningpå räntebärande konton eller obligationer).

Avkylningen har också (som det verkar) fört in ny, eller snararenygammal, sans på aktiemarknaden. På starka börser blir oftaaktieplacerarna fartblinda, och justerar upp alla kurser utanurskillning.

Ett exempel är den extrema kursutvecklingen förra året för IT–aktier, liksom flodvågen av högvärderade IT-bolag till börsen.På senare tid har IT-aktierna haft det svårt på börsen, ochflertalet IT-aktier har utvecklats sämre än Generalindex.Viktigare är att sambandet mellan prognosjusteringarna hosfondkommissionärsfirmorna och kursutvecklingen åter är starkt, isynnerhet när justeringarna omfattar flera år framåt i tiden.Affärsvärldens noterade tidigare i år att aktieplacerarnafrångått det invanda mönstret att förändringar av genomsnittetför analytikernas vinstprognoser påverkar kurserna.Uppjusteringar, särskilt om de sker successivt under en längreperiod, ger stigande aktiekurser jämfört med Generalindex.Motsatsen gäller normalt nedjusteringar av prognoserna. Sägasskall att samvariationen sällan varit solklar, bland annat föratt vinstprognoser inte allena råder överkurssättningen/värderingen av börsföretagen, men den samladevinst- och kassaflödesbedömningen från mäklarfirmorna harhistoriskt varit en hyfsat god riktkarl för kursutvecklingen.

Det som hände i början av året var dels att räntorna steg, ochatt resultatutsikterna för i år och 1997 mulnade enligtflertalet bolags- och konjunkturbedömare. Klättringen uppåt påStockholmsbörsen fortsatte dock med oförminskad styrka ändatills ränteoron i USA (den amerikanska centralbanken höjde fören tid sedan styrräntorna för att hålla inflationen i schack)spillde över till Europa.

Visserligen kan man utifrån tabellen härintill dra slutsatsenatt vinstprognosändringarna (som sagt har vinstprognoserna, isynnerhet för 1997, kontinuerligt sänkts sedan början av året)inte har haft någon större effekt på kursutvecklingen i år, mensom synes har prognosjusteringarna i mars/april fått störregenomslag på kurserna.

Detta är positivt eftersom fundamental aktievärdering kommit ifokus igen. Långsiktigt kan aktiekurserna inte styras av utbudoch efterfrågan (vilket har verkat varit fallet under 1996 pågrund av mycket stora kapitalflöden till börsen); aktier har enunderliggande vinst- och kassaflödeskapacitet som sätter gränserför värdet.

Nedjusteringarna av vinstprognoserna tyder också på, vilket ävengäller Affärsvärlden, en osäkerhet om vart vinsterna är på vägframöver. Konsensusuppfattningen under våren har varit attföretagsvinsterna i snitt stiger 8-10 procent i år, 15-18procent 1998 för att toppa året därpå med ett vinstlyft påytterligare 15-17 procent.

Kanske detta scenario, låt vara att det inte verkar varaöverdrivet jämfört med tidigare uppgångsfaser, är svårt attinfria för företagen. Visserligen tycks konjunkturen vara på väguppåt i Europa, men vinstlyften skall komma från historisktmycket höga nivåer.Och det måste komma genom volymtillväxt. Denlåga inflationen, och det fokus på inflationsbekämpning somgenomsyrar den ekonomiska politiken i Europa tillåter inga storaprisjusteringar. Ty marginalerna är historiskt sett redan höga.