BÖRSKOMMENTAR: Allt fler spekulanter

Många av de privatpersoner som blivit rika på aktier underbörsuppgången de senaste fyra åren väljer nu att öka chansentill hög avkastning med hjälp av optioner.

Förra veckan rapporterade OM nytt omsättningsrekord. 366.807kontrakt omsattes onsdagen den 22 januari, varav merpartengällde aktieoptioner och -terminer.

Handeln en enda dag säger visserligen inte så mycket. Men ävende olika månadssnitten slår rekord. Exempelvis var handeln iaktieoptioner på OM i februari 1996 nästan 65.000 kontrakt perdag (ett kontrakt gäller 100 aktier) mot bara en tredjedel 1992.I december 1996 nåddes en ny rekordnivå, 67.539 kontrakt igenomsnitt per dag (se diagram).

Privatpersonernas andel av optionshandeln har enligt OM ökatkraftigt det senaste året. Exakt hur stor den andelen är idagvill OM dock inte offentliggöra. Ungefär 25.000 privatpersonerhandlar aktivt med optioner hos OM (har gjort minst en affär1996).

Enligt OM är privatpersonerna normalt spekulanter – de använderoptioner för att ta risker och få en mycket hög avkastning om dehar rätt om kursutvecklingen (till exempel genom att köpaköpoptioner).

Optioner kan även användas som försäkring mot alltför storaförluster (till exempel genom att köpa säljoptioner) eller somextra intäktskälla (till exempel genom att sälja köpoptionertill spekulanter). Men enligt OM är det främst institutioner ochstörre privatplacerare som använder dessa strategier.

Ökningen av andelen privatpersoner beror säkert också påintensiv marknadsföring. Via bland annat helsidor i tidningarnahar OM trummat ut att den som tror på sin egen förmåga att spåde finansiella marknaderna bör använda optioner och terminer.Även på Stockholmsbörsen har omsättningen ökat kraftigt desenaste åren. I början av 1990-talet var omsättningen en bra dag500 miljoner kronor. Hittills under 1997 ligger snittet på dettiodubbla (se diagram).

Delvis beror ökningen på den allmänna kursuppgången, som givitett tredubblat börsvärde. Men dessutom haromsättningshastigheten ökat, från som lägst 14 procent under1990 till en omsättning på hela 66 procent av börsvärdet under1996. Fast det är inte privatpersonerna som står för den ökadehandeln i aktier. Nej, främst är det egenhandeln mellanfondkommissionärerna som ökat kraftigt (idag mer än halvabörsomsättningen). Samtidigt har utlänningarna kraftigt ökat sinandel av ägandet på Stockholmsbörsen, och därmed även troligensin andel av handeln. Småspararnas andel av aktieaffärerna harsamtidigt minskat. 1994 var andelen småorder (avslut som gällerorder på mindre än en börspost aktier) i börsens handelssystemSAX 16 procent. Andra halvåret 1996 hade denna andel fallit till7 procent. Andelen småorder är visserligen inget exakt mått påhur stor andel som privatpersoner har av börsomsättningen, menen halvering av andelen småorder tyder onekligen på attsmåspararna marginaliserats ytterligare.

Även antalet småorder per dag har minskat med drygt 25 procentfrån 1994 till 1996. Trenden verkar alltså vara att allt flersmåsparare handlar i optioner, medan de mer och mer förlorarbetydelse för aktiehandeln.

Kanske är detta typiskt efter en lång uppgångsfas, närutsikterna till kurslyft på Stockholmsbörsen är begränsade. Desom de senaste åren med mer eller mindre skicklighet skapat sigen förmögenhet på risktagande i svenska aktier, söker nualternativ där chansen till hög avkastning är större – vissaväljer optioner, andra Östeuropafonder.Affärsvärlden hoppas attde inte överskattar sin förmåga att spå framtiden. Det ärfarligt att köra bil om man enbart tittar i backspegeln.