Börskometen har gjort sitt

SÄLJ Nysslidna fruktbarhetshelg angavs länge som förklaring till de många marsbarnen i Sverige. Men marsbebisarna har halkat ned på topplistan. I stället har sommarmånaden juli tagit över rollen som barnrikedominant.

Den som räknar nio månader bakåt hamnar alltså inte längre i en romantisk ljus svensk sommarskymning utan i dess raka motsats, en höstruskig oktobernatt. Den kollektiva förlossningsförskjutningen brukar förklaras av minskad spontanitet i kärlekslivet och av att förstagångsföräldrar har större behov än tidigare av att planera barnafödandet.

Den här utvecklingen passar perfekt för medicinteknikbolaget Vitrolife som tillverkar och säljer utrustning som används vid konstgjord befruktning. Göteborgsföretaget har med tiden blivit något av en expert på att exportera och exploatera den västerländska livsstilen, där förstagångsföräldrarna blir allt äldre eftersom de gör karriär innan de föder barn. Trenden leder till minskad fertilitet, vilket i sin tur ökar efterfrågan på fertilitetsbehandlingar.

Bolaget, liksom aktien, har varit en Affärsvärlden-favorit under lång tid. Under minst lika lång tid, de senaste sju åren, har Thomas Axelsson i rollen som vd skämt bort sina aktieägare. Men aktien, som under de tre senaste åren har rusat över 330 procent, ser nu ut att ha nått en topp för den här gången.

Förklaringen till vår förändrade syn på bolaget är att tillväxten under det senast redovisade kvartalet ”bara” nådde 8 procent. Försäljningen under perioden nådde 264 miljoner kronor. Historiskt har bolaget uppvisat en helt annan växtkraft – genomsnittlig årlig tillväxttakt sedan år 2003 är drygt 20 procent.

Nu kan någon invända att en minskad tillväxttakt under ett enstaka kvartal inte är så mycket att orda om. Men vd Thomas Axelsson bidrar själv till hålla oron vid liv. Han skriver i kvartalsrapporten att hans bolag inte tycks förlora marknadsandelar. Helhetsintrycket blir därmed att hela marknaden står inför en inbromsning.

”I diskussioner med aktörer på marknaden framkommer bilden att efterfrågan, efter lång tid av tillväxt, varit lägre under första kvartalet jämfört med samma kvartal föregående år”, skriver ledningen i kvartalsrapporten.

Efterfrågan inte bara svalnar alltså, utan backar.

Sådana fall i efterfrågan har i vart fall under de senaste 15 åren inte drabbat bolaget, inte ens under riktiga lågkonjunkturår. Det bäddar för att bolaget i nästa kvartalsrapport, i mitten av juli, för första gången kan komma att tvingas redovisa en försäljningsminskning.

Det betyder i så fall risk för ett rejält kursfall för det högtflygande papperet, vars sammantagna aktievärde nu är uppe i nära 15 miljarder. För varje krona i intäkt betalar investerarna nästan 15 gånger så mycket.

Förhållandet mellan vinsten och Vitrolife-börsvärdet är än mer ansträngt. Fjolårets vinst efter skatt slutade på 265 miljoner kronor, vilket betyder att varje krona i vinst värderas till 56 kronor av börsen.

Dyrt? Ja, i jämförelse med börsen som helhet, där varje vinstkrona betalas ungefär till en tredjedel av Vitrolife-nivån. Men nej, inte i jämförelse med andra nischade svenska medicintekniska bolag som befinner sig i likartade pole positions.

På längre sikt finns inget som talar emot bolagets strategiska plan där Vitrolife-ledningen räknar med en kontinuerligt expanderande marknad som väntas växa med 5–10 procent per år under överskådlig tid.

Affärsvärlden gör däremot en annan bedömning på kort sikt. Den investerare som hängt med kursuppgången fram till nu gör klokt i att sälja sina aktier. Sälj och köp tillbaka på 122 kronor efter halvårsrapporten.