Börsindex: Jämför med rätt index

Aktieplacerare, både professionella förvaltare och småsparare,brukar jämföra sin avkastning med ett börsindex för att se om delyckats bättre eller sämre än snittet. Men det finns flera indexatt välja på och vilket som är bäst beror på placerarensförutsättningar.

Det vanligaste indexkonstruktionen är ett Generalindex som ärvägt med bolagens börsvärde, Affärsvärlden har ett liksomStockholmsbörsen och Veckans Affärer. Generalindex är mycketanvändbara för att i massmediala sammanhang visa utvecklingen påen enskild marknad, men är inte lika självklara vidutvärderingen av enskilda portföljer.

Affärsvärldens generalindex (AFGX) är det äldsta och startaderedan 1937, men finns tillbakaräknat ända till 1901. AFGX mäterändringar i det totala börsvärdet, men bara ändringar som berorpå stigande och fallande aktiekurser, inte introduktioner,nyemissioner eller uppköp. AFGX innehåller avkastning i form avutdelningar.

Det senare är inte helt oviktigt när spararen vill vetatotalavkastningen på investerat kapital. För förutom att kursenhar ändrats har spararen alltid fått utdelningar frånbörsbolagen, oavsett om spararen köpt en egen aktieportföljeller tagit hjälp av en professionell förvaltare och köptandelar i en fond. Normalt delas två till tre procent avbörsvärdet ut till aktieägarna varje år.

Av halvårsrapporter framgår att alla fondbolagen är noga med attlägga till utdelningarna när de räknar ut värdetillväxten påfonderna, dessvärre är det många förvaltare som inte är likanogräknade när det gäller att välja jämförelseindex. Ungefärhälften av Sverigefonderna (se tabellen) jämför sig medGeneralindex utan återlagda utdelningar och lyckas på så sättslå jämförelseindex med utdelningarnas hjälp.

Ett par procent hit eller dit per år kan tyckas vara en petitess,men över en längre tid blir skillnaderna stora. Affärsvärldensgeneralindex med återlagda utdelningar, som även kallasGeneralindex Total eller Findatas Avkastningsindex (FDAX), harstigit med 270 procent sedan inledningen av 1993 och AFGX med224 procent.

Fondförvaltarnas motargument brukar vara att de har kostnader(förvaltningsavgiften, transaktions- ochadministrationskostnader) som inte belastar index. Menförvaltningsavgiften är ju en kostnad som spararen accepterarför att få professionell hjälp att slå index.

Småspararen som satsar på ett direktägande i aktier har sällandet kapital som behövs för att köpa en portfölj som skuggarindex, likaså är det dyrt att aktivt köpa och sälja för attportföljen ska hålla kontakt med index över tiden. I stället ärdet sannolikt vanligast att spararen som har en slant överväljer ut ett fåtal aktier som denne tror kommer att ha en starkkursutveckling framöver, så kallad stock-picking.

Småspararen bryr sig sällan om att fördela sina investeringarsom index och vid en utvärdering är det därför ganskaointressant hur ett vägt index utvecklats. Istället bör spararenjämföra med ett ovägt index, exempelvis Findatas ovägdaTotalindex (FDTX), där varje bolags kursutveckling påverkarindex lika mycket. Index beräknas genom att kursutvecklingen församtliga bolag räknas ut, summeras och slutligen divideras medantalet bolag.

FDTX har sedan 1993 stigit med 322 procent. Dessvärre finnsinget ovägt index med återlagda utdelningar, så småspararna harsamma fördel som de fondförvaltare som jämför med vanligaGeneralindex.