Börsgolven sviktar

“Denna fusion är ett viktigt genombrott i börshistorien”. Orden tillhör Jean-François Théodore, Parisbörsens chef. Han syftar på Euronext, den nyligen aviserade sammanslagningen av börserna i Paris, Amsterdam och Bryssel.

Om han har fog för påståendet återstår att se. Det har förekommit många stora ord i den segdragna diskussionen om behovet av en konsolidering av de europeiska börserna. Sedan åtta börser i slutet av 1998 började samtala om att skapa en gemensam plattform för handeln med de 300 viktigaste europeiska aktierna har inte mycket hänt.

Politiska hänsynstaganden och nationell prestige har inte oväntat försvårat arbetet. “Som käbblande barn”, var Financial Times omdöme om börserna i en ledare nyligen. Mot den bakgrunden ser Euronext onekligen ut att vara ett fall framåt, men mottagandet har varit blandat. Somliga har välkomnat Euronext som det slags konkreta handling som behövs, andra har påpekat att detta är långt ifrån en pan-europeisk börs.

Tredje kraft

En sak är i varje fall säker: Med Euronext ritas börskartan om. Den nya börsen blir rimligen en tredje kraft vid sidan av tungviktarna London Stock Exchange (LSE) och Deutsche Börse, som driver Frankfurtbörsen. Det ökar trycket på Madrid, Milano och Zürich – de övriga tre i den ursprungliga åttagruppen – att välja väg. Annars är risken stor att de blir marginaliserade. Det är mycket som står på spel. Vem, eller vilka, ska dominera den europeiska börshandeln?

Att Euronext är intresserad av att expandera är uppenbart. Den har öppet flirtat med Liffe, den Londonbaserade derivatbörsen. Det är ingen tillfällighet att Euronextfusionen presenterades i London, och inte i Paris vilket hade varit naturligt. Liffe har tappat mark till tysk/schweiziska derivatbörsen Eurex och anses därför ha behov av att stärka sin ställning.

Men det är inte heller klart vart LSE, den största och mest likvida börsen, och Deutsche Börse är på väg. De två aviserade för ett par år sedan en allians, men rivaliteten mellan dem har gjort att inte heller detta försök hittills har lett till något. Bedömare har inte varit sena att tolka Euronext som Parisbörsens hämnd för att den sidsteppades den gången. Nu tror de flesta att Deutsche Börse går sin egen väg. Namnbyte till Euroboard, satsning på en europeisk plattform för aktiehandeln och på elektroniska handelsplatser tyder på det.

OM en föregångare

En börs som redan valt att gå sin egen väg i detta spel är OM Stockholmsbörsen. OM-ledningen slog på ett tidigt stadium igen dörren till alliansförsöken. Bakom låg tvivel på att försöken skulle lyckas. Ett annat skäl sägs vara att alliansförsöken syftade till att bygga upp en börskartell som inte självklart ser till kundernas bästa.

Faktum är att OM har varit en föregångare i flera avseenden. Det gäller tekniken, men även på andra plan. OM var den första börsoperatör som lät notera sin egen aktie. Nu följer Euronext efter, liksom Deutsche Börse. Till och med ärevördiga LSE väntas gå samma väg. Och OM:s samarbete med börserna i Olso och Köpenhamn – i Norex – är fortfarande ett av få exempel på ett fungerande börssamarbete.

När krutröken har lagt sig kan det hända att det visar sig att OM får rätt i sina tvivel på det fruktbara i tanken på en enda pan-europeisk börs. Men den snabba utveckling som pågår – avreglering, globalisering och teknikrevolution – gör ändå att de gamla nationella börserna måste förändras om de på sikt ska överleva som ledande handelsplatser.

Börshandel blir en alltmer konkurrensutsatt verksamhet. Det är orimligt att tänka sig att den fragmenterade börshandeln i Europa har någon framtid, i synnerhet inom eurozonen. Status quo skulle bara innebära att man försämrar likviditeten på marknaden och håller transaktionskostnaderna uppe. I cyberåldern är det en omöjlighet.

Därför behövs en strukturomvandling som skapar färre och mer likvida börser. Det handlar för övrigt inte enbart om själva handeln, utan minst lika mycket om det som sker efter avslut, det vill säga vad som på fackspråk kallas clearing och settlement. Det är den uppgift som i Sverige utförs av bland annat VPC.

Rivalerna närmar sig varandra

Även dessa funktioner är fragmenterade och, enligt vissa bedömare, det största hindret för en gränslös handel med aktier. Det handlar inte minst om att få ned transaktionskostnaderna. Det finns tecken på att de två stora rivalerna Euroclear i Bryssel och Clearstream, med Frankfurtbörsen bakom sig, skulle vara beredda att närma sig varandra. Att så sker lär vara en förutsättning för att skapa en effektiv infrastruktur.

Utvecklingen av börshandeln sker nu på två plan. På det ena planet söker de nationella börserna, oftast för detta monopol, hitta strukturella lösningar som gör att de slipper bli ett slags finansmarknadens jätteödlor som inte längre kan hävda sina revir.

På det andra planet uppstår nya börser och elektroniska handelsplatser (ECN, Electronic Communications Network) som helt bygger på den moderna teknikens logik. De sitter inte fast i några vackra gamla stenhus och känner inte av några nationsgränser. I USA har elektroniska marknader blivit en framgång, men i Europa är de ännu små. Ändå utgör de ett hot mot de gamla nationella börserna om dessa inte tar sig samman.

Nya sorters börser

En av uppstickarna är Jiway. När den startar i september blir den världens första integrerade börs, enligt grundarna OM och den internationella investmentbanken Morgan Stanley Dean Witter. Det betyder att gränsöverskridande handel, clearing och settlement i mer än 6.000 aktier sker i en enda transaktionspunkt – till låga kostnader. Målet har satts högt: Jiway ska bli den största och mest effektiva börsen för mindre order i Europa.

Men Jiway är inte det första – och lär inte heller bli det sista – försöket att ta initiativet i kampen om börshandeln i Europa. Den brittiska elektroniska börsen Tradepoint, som nyligen fått nya ägare, är en annan utmanare. Bland utmanarna finns också Easdaq i Bryssel, som försöker bli en europeisk motsvarighet till den amerikanska teknik- och tillväxtbörsen Nasdaq. Dessutom har Nasdaq egna planer på att etablera sig i Europa.

Flera av de nationella börserna har också startat särskilda listor för handel med aktier i unga tillväxtbolag. Det finns ett lösligt europeiskt samarbete på detta område under namnet Euro.NM, som tillsammans har 350 bolag listade. Dominerande är Frankfurts Neuer Markt.

Alla kan vara med

Deutche Börses beslut att öka sina internetsatsningar syftar givetvis till att slå undan benen på utmanarna, men det är också ett uttryck för den nya tidens krav. Idag kan vem som helst med tillgång till en terminal delta i börshandeln. Det är inte för inte som chefen för Deutsche Börse, Werner Seifert, verkar tvivla på att Europas börser i sin gamla form har någon framtid.