Börsens skogsjättar laddar för comeback

Verkstad, telekom, it, handel och bygg – det finns gott om branscher som går starkt och noterar vinstrekord. Men skogen hör inte dit. Vinsterna faller, och på Stockholmsbörsen står samtliga skogs­aktier på minus sedan årsskiftet, samtidigt som Affärsvärldens generalindex klättrat med 14 procent.
Den senaste signalen om att allt inte står rätt till är sparprogrammet på SCA, där 20 bruk och 3 600 anställda ska bort. Varför går det så trögt egentligen?

– Det råder helt enkelt överkapacitet, som vanligt, efter den väldiga boom för nya projekt som kom efter högkonjunkturåret 2000. Det tar 2-4 år att bygga, och det är de volymerna som nu kommer ut på marknaden, säger Lars Blecko, vd för massatillverkaren Rottneros.

– Det råder överkapacitet, och det är det klassiska och stora problemet, säger också Jan Åström, vd för SCA där det största problemet finns inom förpackningsrörelsen.

– Inom testliner har det kommit in fyra nya, stora maskiner under första halvåret i år, vilket motsvarar ungefär 1 miljon ton. I Europa motsvarar det 5 procent av utbudet av liner, och det är något som marknaden inte orkar med, säger Jan Åström.

Överkapaciteten inom liner, som används i wellpapp, påminner rätt mycket om den som är på väg i massaindustrin. Enligt Lars Blecko ökar den globala massa­kapaciteten med 5 procent nästa år, och en lika stor ökning kommer 2007. För­utom överkapacitet, som är ett stort problem efter varje konjunkturtopp, har SCA denna gång också stött på ett nytt problem.

– Ett nytt fenomen sedan några år är konsolideringen i dagligvaruhandeln, som använder wellpapp-lådorna. Det har gjort dem mycket köpstarka och skapat prispress i värdekedjan, säger Jan Åström.

Samtidigt: Kineserna har drivit upp priserna på så gott som alla råvaror – som olja, stål och metaller – till extrema nivåer. Och det var inte så länge sedan som man nämnde skog och stål i samma mening när man talade om konjunkturen.

Varför drar stålet, men inte skogen?
– Mycket av det som stiger i pris är investeringsbaserade varor, och jag vet inte hur ­exempelvis stålkonjunkturen hade sett ut utan den enorma konsumtion som rått i Kina. Det är något som vi inom massa helt enkelt inte ser. I fjol ökade Kinas massaimport visserligen med 27 procent, men det handlar fortfarande om små volymer som motsvarar en femtedel eller en sjättedel av den europeiska marknaden. Det räcker helt enkelt inte för att driva massakonjunkturen, säger Lars Blecko.

För SCA:s del är förklaringen en annan:
– Förpackningar, mjukpapper och testliner är lokala produkter som man inte fraktar så långa sträckor. Däremot är kraftliner en global exportprodukt, men där är det ju så att vi i Europa har brist på kraftliner själva och köper in från Syd­afrika och Amerika, säger Jan Åström.

Så står det till med Rottneros massa och SCA:s huvudprodukter. Även pappersindustrin, där Holmen har sin största verksamhet, har en period med överkapacitet och prispress bakom sig. Precis som för massa och wellpapp gick det utför efter år 2000, och efter några tuffa år hoppades Holmen på att kunna få igenom prishöjningar under fjolåret, men gick bet.

– Nu tror jag att förutsättningarna är något bättre, säger Holmens vd Magnus Hall.

– Dels för att dollarn stärkts, dels för att konsumtionen ökade under början av året. Men mer än så vågar man inte säga. Framför allt har bestruket papper lidit av överkapacitet, och där ser det lite bättre ut nu. Och inom tidningspapper ser det bra ut, och totalt sett är förutsättningarna lite starkare, säger Magnus Hall.

Men samtidigt som SCA genomför sitt största besparingsprogram i historien gör Holmen – inom sin marknad – tvärtom och investerar mer än någonsin tidigare i ny kapacitet. För 1,8 miljarder kronor byggs en pappersmaskin i Spanien som står klar vid årsskiftet.

– Det är klart att det påverkar marknaden, men efterfrågeläget i Spanien ser väldigt bra ut med ökning av den egna konsumtionen på 20 procent under första halvåret. Men det är alltid ett vågspel, säger Magnus Hall.

Efterfrågan på just papper i just Spanien ser alltså god ut.

Men hur ser det ut generellt sett för skogens olika branscher? När vänder det?

– Historien visar att ju sämre skogen går desto mindre kapital attraherar den, och på så sätt blir kapaciteten självreglerande. Men det tar några år. Samtidigt kan ju konsumtionen av exempelvis papper i Asien ta fart, så det är svårt att sia. Men när det är som svartast vänder det, det är ju så inom massaindustrin, säger Lars Blecko.

– Efter den finska strejken finns bättre förutsättningar för att få upp lönsamheten på papperssidan, men när det gäller förpackningar krävs det lite mer krafttag. Man kan aldrig lova en vändning, men man kan se till att man gör rätt saker vid rätt tidpunkt, säger Jan Åström, som nu hoppas att övriga i branschen “drar sitt strå till stacken” och lägger ned enheter som inte är konkurrenskraftiga.

Och hur är det med magkänslan?
– Det känns i kroppen att det är på väg åt rätt håll, säger Magnus Hall.