Börsen tvivlar på prognoserna

April avslutade med riktigt aprilväder på ekonomifronten – skinande sol på makroekonomins område, men lite gråmulet och kallt på börsen. För de senaste veckornas svenska statistikskörd på makrosidan måste vara något av det bästa som har upplevts i modern tid i Sverige. Ändå finns det orosmoln i form av svagare dollar och kraftigt stigande oljepriser, något som hittills bara tycks ha påverkat börsen, som backat några procent från toppen.

Det första som kan konstateras är att den svenska exportindustrin går på högvarv. I mars var det för första gången någonsin som svenska industriföretag exporterade för över 100 miljarder under en enskild månad. Det förra rekordet var 89,8 miljarder kronor. Överskottet i varuhandel landade i mars på 17,5 miljarder kronor.

Det här sätter också sina spår i olika former av tendensundersökningar. I konjunkturinstitutets (KI) barometer rapporterade industriföretagen det högsta omdömet för lönsamheten sedan mätningarna startade och kapacitetsutnyttjandet ligger på hela 86 procent. Förväntningarna på den närmaste framtiden är också synnerligen ljusa inom i de flesta industribranscher, undantagen är transportmedels- och livsmedelsindustrin. Samtidigt måste det konstateras att såväl Scania som Volvo lastvagnar för närvarande går lysande.

Konjunkturinstitutet redovisade också en undersökning av humöret hos hushållen. Här är det muntra tongångar. Bland annat har synen på arbetsmarknaden ljusnat rejält och allt fler tror att arbetslösheten i Sverige kommer att falla framöver, samtidigt som den egna risken för att bli arbetslös har minskat. En bild som också bekräftas av den officiella statistiken. I mars sjönk den öppna arbetslösheten till 5,5 procent samtidigt som sysselsättningen har ökat med 91 000 personer sedan mars förra året. Av denna sysselsättningsökning kan 12 000 hänföras till ökningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Så glädjande nog är det huvudsakligen reguljära jobb som tillkommit.

Ljusningen för hushållen syns också i detaljhandelns försäljning som ökade med 5,1 procent i mars. Och detaljhandeln är tillsammans med byggsektorn den sektor som har de mest optimistiska framtidsförväntningarna. Lite smolk i glädjebägaren är att nära hälften av byggföretagen uppger att de har svårt att få tag på personal och att det här är det främsta hindret för att öka byggandet. Konjunkturinstitutet varnar dessutom för en kommande överhettning i byggsektorn.

Skattepengarna rullar också in i en strid ström och i mars landade budgetsaldot, som är skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter, på ett överskott om 9,0 miljarder kronor.

Så när statsminister Göran Persson i sitt första-majtal konstaterade att vi är i en uppåtgående konjunktur så är det en fullständigt korrekt beskrivning av läget i ekonomin. Eller snarare ett understatement eftersom konjunkturen numera tycks gå i superfart.

På börsen var det däremot dystrare och index föll med drygt två procent i förra veckan trots överlag starka rapporter från företagen. Det här står i skarp kontrast mot makrobilden i världen i allmänhet och i Sverige i synnerhet. Men om man är snäll och hävdar att börsanalytikerna ska vara framåtblickande så finns det en del faktorer som faktiskt talar för en viss dämpning av konjunkturen framöver.

Kronan har stärkts, framför allt mot den amerikanska dollarn. Huvudorsaken är att allt fler tror på ett snart slut på den amerikanska centralbankens räntehöjningar. Något som också indikerades i ett tal av den nya centralbankschefen Ben Bernanke i förra veckan. Eftersom den svenska Riksbanken samtidigt väntas höja sin ränta framöver så krymper räntedifferensen vilket bör stärka den svenska kronan. De svenska korträntorna steg också trots att Riksbanken valde att inte höja räntan i fredags.

Oljepriset fortsätter uppåt när spänningarna mellan USA och Iran stiger. I förra veckan snuddade priset för ett fat Brentolja 75-dollarstrecket. Priset har nu nått en sådan nivå att risken för att det dämpar konjunkturen och pressar lönsamheten i näringslivet är stort.